Staten tjänar tiotals miljarder på elen varje år — elstödet ger endast fyra procent tillbaka
Regeringen presenterade i april ett elstöd på 2,4 miljarder kronor med stort buller. Problemet är att samma stat under de senaste fem åren dragit in 268 miljarder kronor i elskatt och moms. Det är pengarna politikerna inte pratar om.
Elstödets 2,4 miljarder kronor motsvarar exakt 4,2 procent av vad staten tog in på elskatt och moms under bara 2025, enligt beräkningar från Dagens industri. Resten stannar i statskassan.
Skatt på skatten — så fungerar elräkningens labyrint
Utöver kostnaden för förbrukad el och elnätsavgiften tillkommer en punktskatt baserad på antalet kilowattimmar. Moms läggs sedan ovanpå även den skatten.
Det är en konstruktion som brukar kallas "skatt på skatten". I början av 1970-talet utgjorde skatter och avgifter ungefär 7 procent av elräkningen, enligt branschorganisationen Energiföretagen.
I dag rör det sig om nära två tredjedelar för hushåll och de flesta företag. Sedan 1990 har elskatten ökat med drygt 600 procent, enligt Företagarnas beräkningar, medan konsumentprisindex steg med 110 procent under samma period, rapporterar Tidningen Näringslivet. Indexeringen var ursprungligen tänkt att följa KPI.
Man har kunnat få in mycket pengar som man har kunnat använda till andra saker. Men det är ju som det alltid är med skatt. När man tar skatt från företagen så gör man fler företag mindre livskraftiga. I värsta fall kan det leda till att färre företag går runt i Sverige och att vi i slutändan får in mindre skatteintäkter när man har en så tung skattebörda för företagen.
André Nilsson, expert inom miljö, klimat och infrastruktur på Företagarna till Tidningen Näringslivet.
Intäkterna har stigit varje år de senaste fem åren: från 51,2 miljarder kronor 2021 till 57,5 miljarder kronor 2025, totalt 268 miljarder kronor under perioden.
Momsen på el redovisas inte som en separat post i statsbudgeten, vilket gör det svårt för allmänheten att se hur stora beloppen faktiskt är.
Sverige kan snart ha Europas högsta elskatt
Trots att elskatten sänktes vid årsskiftet 2025/2026, från 43,9 till 36,0 öre per kWh, är nivån i praktiken densamma som 2022. Ur ett mandatperspektiv har ingen reell sänkning skett.
Samtidigt agerar Sveriges konkurrenter. Danmark har föreslagit en sänkning till EU:s miniminivå på 0,6 öre per kWh i sin budget för 2026, och Polen är på väg att följa. Tyskland och Spanien har redan genomfört kraftiga sänkningar.
För att påskynda den gröna omställningen och öka konkurrenskraften för företag som är verksamma i Sverige behöver energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå.
Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.
Spänningen är svår att ignorera: staten driver på för elektrifiering och grön omställning, men beskattar el hårdare än nästan alla europeiska konkurrenter.
Enligt André Nilsson på Tidningen Näringslivet syns konsekvenserna redan: färre väljer exempelvis elbil i Sverige än i grannländerna, delvis till följd av den höga elskatten.
En sänkning till EU:s miniminivå för samtliga företag skulle enligt Företagarnas beräkningar kosta staten 12 miljarder kronor i minskade intäkter, motsvarande knappt en sjundedel av reformutrymmet i 2026 års statsbudget.
Den politiska viljan saknas, konstaterar André Nilsson: han uppfattar inte att det finns någon stark politisk vilja att sänka skatten just nu.
Mattias Malmqvist