Banker höjer boräntor på rad – "krigspremie" påverkar svenska bostadsägare
Nordea, SBAB, Swedbank, Danske Bank – rader av stora bolåneaktörer – har de gångna dagarna höjt bundna boräntor. Experter beskriver det som en följd av den krigspremie som banker får betala på sina bostadsobligationer efter USA:s och Israels attack mot Iran den 28 februari.
Räntorna som bankerna betalar när de finansierar sig inledde året nedåt. Men de har lyft med cirka 0,5 procentenheter för vanliga löptider sedan krigsutbrottet.
– Då blir det en höjning av motsvarande bostadsräntor. Det är vad man kan förvänta sig och det är rimligt, säger John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.
Prisökningar och minskad efterfrågan
Kollegan Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, gör samma tolkning.
De höjda räntorna på bolån med längre löptider kommer sedan marknadens varningslampa för inflation börjat blinka. Marknaden prisar just nu in 3-4 räntehöjningar av Riksbanken till slutet av 2027.
– Det är högre oljepris, prisökningar på gas, på konstgödsel och då så småningom på livsmedel. Det kommer i så fall slå ganska brett i svensk ekonomi, men med viss eftersläpning, säger han.
Samtidigt påverkas efterfrågan, vilket slår mot konjunkturen.
– Det drar åt motsatt håll, säger Calmfors.
Skulle Riksbanken ställas inför stagflation – med både ihållande hög inflation och låg tillväxt – antas Riksbanken prioritera inflationsmålet. Då blir det räntehöjningar, även om det skulle försämra konjunkturen ytterligare.
Calmfors varnar samtidigt för finanspolitiska krisåtgärder. Han ser veckans sänkning av drivmedelsskatten och elprisstödet som ”illavarslande”.
– Vi har ju redan en väldigt expansiv finanspolitik som nu blir ännu mer expansiv. Då ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer styrräntan.
Krigets längd och spridning avgör hur det går.
– Att göra en prognos på det är helt omöjligt. Trump kommer med nya signaler varje dag, eller flera gånger om dagen och så reagerar marknaden på det. Det är ju smått bisarrt egentligen, säger Calmfors.
Daniel Åstrand
”Då ska man binda”
Om hushåll ska välja rörlig eller bunden boränta i det osäkra läget vill Calmfors inte svara på.
– Men är man väldigt rädd för att det ska bli räntehöjningar, då ska man binda, säger han.
Hassler är mer handfast i sin rådgivning.
– Klarar jag inte en räntehöjning på 2-3 procentenheter då ska jag definitivt binda. Man ska ju tänka på en fast ränta som en försäkringspremie.
Annonssektion från Compricer.
Se om du kan sänka din boränta idag – listar bankerna som ger den lägsta. Klicka dig vidare för att läsa mer och se din rabattnivå och ränta för olika löptider.