Stora uttag från äldre anhöriga? Så kan du agera när du misstänker fuffens

Oenighet kring hantering av äldre föräldrars ekonomi skapar ofta konflikter mellan syskon. När större belopp saknas från dödsbons konton ställs anhöriga inför svåra juridiska frågor.
Allt fler dödsbon upplever problem med obehöriga uttag från äldre eller sjukas bankkonton, enligt Privata Affärer.
Familjerättsexperten Marie Wessel på Lindskog Malmström advokatbyrå förklarar riskerna och vilka åtgärder som är möjliga.
Otydliga transaktioner kan försvåra bevisningen
Det är enligt jurister inte ovanligt att närstående tar ut pengar från en äldre förälders konto utan lov. I vissa fall upptäcks detta först efter personens bortgång, när dödsbodelägare begär ut bankutdrag.
Enligt Marie Wessel är det ofta svårt att fastställa exakt vem som genomfört uttagen, särskilt om flera personer haft tillgång till bankuppgifter eller fullmakter.
Men det kan vara svårt att bevisa vem som faktiskt gjort uttagen från den gamles konto.
Marie Wessel, advokat
Har uttagen skett med stöd av en bank- eller framtidsfullmakt gäller särskilda regler. Den som haft fullmakt måste kunna redovisa alla utlägg och spara kvitton, enligt Wessel.
Om pengar saknas och kvitton inte kan visas upp uppstår en redovisningsfordran mot fullmaktshavaren.
Problemen upptäcks ofta sent
Juridiska experter lyfter att problemen ofta upptäcks sent – långt efter att stora summor redan försvunnit.
Det finns dock tydliga signaler att vara vaksam på, här är några av våra tips på vad du bör hålla koll på:
- Jämna kontantuttag, ofta 5 000–15 000 kr.
- Kortköp som inte stämmer med den äldres livssituation (bensin, restauranger, elektronik).
- Plötsligt ökade swishöverföringar till samma mottagare.
- Nya abonnemang eller återkommande debiteringar som inte går att förklara.
- Motvilja från någon anhörig att visa utlägg, kvitton eller kontoutdrag.
- Att personen själv förändrat beteende – stress, irritation, hemlighetsmakeri kring ekonomin.
Ju tidigare signalerna upptäcks, desto större chans att stoppa uttagen innan beloppen blir stora.

Juridiska processer kan bli nödvändiga
Om den som ansvarat för ekonomin inte kan eller vill förklara vad uttagen använts till kan en tvist uppstå. Dödsbodelägare eller en boutredningsman kan då behöva driva ärendet i domstol för att försöka återfå pengarna.
Banksekretessen försvårar ofta utredningen, då banken inte alltid lämnar ut uppgifter om mottagare av överföringar. Domstolen kan dock begära att banken lämnar ut viss information om transaktioner om det krävs.
I dessa fall rekommenderas att i första hand kräva redovisning av den som hanterat kontot. Om det inte leder till resultat kan juridiskt ombud behövas.
Kostnaden för rättslig hjälp bör vägas mot beloppets storlek och hur viktig frågan är för de inblandade.
Ekonomiskt och känslomässigt svåra situationer
I praktiken är det inte ovanligt att känslomässiga aspekter väger tyngre än de ekonomiska, enligt juristen. Många väljer att driva vidare ärendet även om det ekonomiska värdet är begränsat.
Olovliga uttag från anhörigas konton kan skapa långvariga konflikter inom familjer och leda till utdragna rättsprocesser.
Checklista: Så agerar du när du misstänker olovliga uttag
När oegentliga uttag upptäcks gäller det att agera snabbt och metodiskt. Här är en enkel handlingsplan som vi har tagit fram:
- Begär ut samtliga kontoutdrag för minst tre till fem år från banken.
- Be fullmaktshavaren redovisa uttag och visa kvitton – detta är en lagstadgad redovisningsplikt.
- Dokumentera alla avvikelser, exempelvis jämna uttag, ovanliga inköp eller frekventa överföringar.
- Kontakta banken och efterfråga underlag, spårning och transaktionshistorik.
- Säkra bevis genom att skriva ned datum, summor och vem som haft tillgång till konto eller bank-ID.
- Ta hjälp av jurist om redovisning inte sker eller om kvitton saknas.
- Överväg talan om redovisningsfordran om pengarna inte återbetalas frivilligt.
- Kalla till dödsbomöte och informera övriga delägare om misstankarna – transparens minskar konflikter.
Den här strukturen gör det avsevärt lättare att driva ärendet vidare, oavsett om det sker inom dödsboet eller via domstol.


