Storsatsning på luftvärn – regeringen investerar 15 miljarder
Regeringen tillför 15 miljarder kronor för att bygga upp nya luftvärnsförband med fokus på skydd av städer och infrastruktur. Åtgärden sker mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i Europa och erfarenheter från kriget i Ukraina.
Enligt regeringen ska nya territoriella luftvärnsförband inom Försvarsmakten stärka skyddet av både militära resurser och civil infrastruktur. Investeringen är en del av en bredare satsning för att möta ökade hot mot Sverige. Det uppges i ett pressmeddelande.
Nya luftvärnsförband ska skydda samhällsviktiga funktioner
Försvarsmakten får i uppdrag att utbilda och utrusta förband som ska skydda bland annat städer, järnvägsknutar samt kärn- och vattenkraftverk. Dessa förband kommer att vara fristående, i kompanistorlek och bygga på flexibla, korträckviddiga system, enligt Regeringen.
Systemen kommer att bestå av olika vapentyper och radarsystem och kan vara både rörliga och stationära. Syftet är att skapa möjligheter att snabbt anpassa skyddet utifrån förändrade hotbilder.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället, från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur. Det handlar om att värna människors liv, vår frihet och vår förmåga att stå emot angrepp i alla delar av landet
Ulf Kristersson, statsminister
En första beställning till försvarsindustrin planeras till första kvartalet 2026. Därefter ska ytterligare anskaffningar ske fortlöpande, enligt Finwire.
Bakgrund: Tidigare investeringar och myndighetsuppdrag
Regeringen har sedan tidigare beslutat om luftvärnsanskaffningar för omkring 40 miljarder kronor. Dessa omfattar bland annat medel- och korträckviddiga system, luftvärnsammunition samt antidrönarförmåga.
- Nytt medel- och korträckviddigt luftvärn för brigader: 22,5 mdkr
- Buret korträckviddigt luftvärn: 3,8 mdkr
- Luftvärnsammunition (Patriot): 7,5 mdkr
- Antidrönarförmåga: 3,6 mdkr
Även flottans fartyg, som Visbykorvetterna och de kommande Luleåfartygen, utrustas med luftvärn. Stora investeringar har också gjorts i radarsystem för att tidigt upptäcka lufthot.
Förutom satsningen på materiel har Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten fått i uppdrag att utreda behovet och ge förslag på skyddsåtgärder för städer och civil infrastruktur. Redovisning väntas senast i februari 2026.