Stort test: Hybridbilar granskade – så liten del av körningen sker på el egentligen
Trots att laddhybrider marknadsförs som bränslesnåla och klimatsmarta visar färsk europeisk data att de i verkligheten förbrukar upp till fyra gånger mer bränsle än vad officiella siffror anger. Skillnaden mellan teori och praktik väcker frågor om både klimatmål och konsumentinformation.
En omfattande studie från Fraunhofer-institutet har analyserat nästan en miljon laddhybrider mellan 2021 och 2023. Resultaten pekar på stora avvikelser mellan testvärden och faktisk körning, vilket utmanar laddhybridernas roll i den svenska omställningen mot fossilfria transporter.
Verkligheten bakom laddhybriderna – varför siffrorna inte stämmer
Officiella WLTP-värden visar ofta en förbrukning runt 1,5 liter per 100 kilometer för laddhybrider. Men enligt den nya studien är den genomsnittliga faktiska förbrukningen i Europa hela 5,9 liter per 100 kilometer – cirka 300 procent högre än i testcyklerna.
Bränsleförbrukningen bygger i verkligheten på hur ofta bilarna faktiskt körs på el, och endast 27–31 procent av sträckan sker med eldrift enligt insamlad data från fordonens egna system.
WLTP-testet utgår från att laddhybrider används mer på el än vad som är fallet när de väl rullar ute på vägarna.
Det här innebär att de officiella miljösiffrorna ofta underskattar bränsleförbrukningen kraftigt, särskilt för de tunga och motorstarka modeller som är populära på den svenska marknaden. Auto Motor Sport har också rapporterat om fenomenet utifrån studien.
Prestanda och lyx går före eldrift – en svensk utmaning
Studiens analys visar att skillnaderna är särskilt stora mellan olika segment och tillverkare. För prestanda-SUV:ar och lyxbilar, som Porsche Cayenne och Mercedes GLE, används eldrift i mindre än 15 procent av körningen och bränsleförbrukningen når 6–9 liter per 100 kilometer.
För kompakta modeller som Toyota Prius är elandelen högre, cirka 43 procent, men fortfarande betydligt under förväntan.
Tabellen nedan visar skillnaderna:
| Tillverkare | Typiska modeller | Andel eldrift (%) |
|---|---|---|
| Porsche | Cayenne E-Hybrid, Panamera E-Hybrid | 0,8 |
| Ferrari | SF90 Stradale | 2,9 |
| Bentley | Bentayga Hybrid | 10,4 |
| Audi | A6 TFSI-e, Q5 TFSI-e | 26,5 |
| BMW | 530e, 330e, 745e | 27 |
| Mercedes-Benz | C 300e, GLE 350e | 27,7 |
| Volkswagen | Passat GTE, Tiguan eHybrid | 24,7 |
| Toyota | Prius laddhybrid | 42,8 |
Bland tillverkarna sticker Porsche ut med ett genomsnittligt användande av eldrift på 0,8 procent och en median på noll procent, medan Audi, BMW och Mercedes ligger strax under 30 procent.
Toyota når högst med 42,8 procent, enligt studien.
Medianen är det mittersta värdet i en ordnad talserie. Om alla fordon är ordnade efter andel eldrift har fordonet i mitten 0 procent. Det betyder statistiskt sett att minst hälften av de utvärderade Porsche-fordonen inte har något mätbart elektriskt energiinnehåll dvs körs knappt på el alls.
Konsekvenser för klimatmålen och bilköparnas val
Sveriges klimatmål utgår från att fordonsflottan snabbt minskar sina utsläpp. Om laddhybrider i praktiken har betydligt högre utsläpp än antaget riskerar både styrmedel och incitament att missa sina syften.
För bilköpare innebär det att valet av laddhybrid kan ge lägre miljönytta än väntat, särskilt om bilen inte laddas ofta eller om det handlar om en tung modell.
Studien understryker behovet av att se över både informationen till konsumenter och utformningen av klimatincitament för laddhybrider, så att de bättre speglar faktisk användning och verklig miljöpåverkan.