Svagaste befolkningstillväxten på över två decennier – "nedgången verkar nu ha avstannat"
Sveriges befolkning ökade med bara 0,2 procent under 2025, vilket är den lägsta tillväxten på över två decennier. Samtidigt föddes ovanligt få barn och flera regioner ser nu sin folkmängd krympa. Bakom de nationella siffrorna döljer sig ett Sverige som förändras, både socialt och ekonomiskt.
Vid årsskiftet hade Sverige 10 605 500 invånare. Ökningen på 17 800 personer är den lägsta folkökningen under 2000-talet, både procentuellt och i absoluta tal. Färre födda och en betydande nedgång i invandringen förklarar den svaga tillväxten. Ett närmare öga på statistiken visar dock att de regionala skillnaderna riskerar att förstärka klyftorna mellan tillväxtområden och orter där befolkningen minskar.
Historiskt lågt födelsetal
Under 2025 föddes 97 500 barn, den lägsta siffran sedan 2002. Den summerade fruktsamheten nådde 1 423 barn per 1 000 kvinnor, vilket är den lägsta nivå som någonsin uppmätts i Sverige.
Antalet döda uppgick till 92 200, och födelseöverskottet blev därmed 5 300 personer, vilket är 1 900 färre än året före.
Totalt sett har barnafödandet haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor, men nedgången verkar nu ha avstannat.
Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB
Såväl de låga födelsetalen som den svaga invandringen sätter press på befolkningstillväxten, särskilt i mindre kommuner.
Regionala skillnader
Folkminskning blev verklighet i 14 av 21 län och i 180 av 290 kommuner under 2025. Västerbottens län sticker ut med störst minskning, minus 2 100 personer, och hade även störst nettoutflyttning inom landet.
Stockholms län ökade mest i absoluta tal med 13 000 invånare, medan Uppsala län hade störst relativ folkökning med 0,7 procent. Bland kommunerna märks Knivsta, Boden och Burlöv som exempel på områden med snabbast relativ tillväxt.
Invandringens roll i befolkningsförändringen
Invandringen till Sverige sjönk betydligt under året. Totalt invandrade 89 400 personer, vilket är 23 procent färre än 2024. Minskningen beror framför allt på ett kraftigt tapp av ukrainska medborgare, efter effekterna av EU:s massflyktsdirektiv. Samtidigt ökade andelen återinvandrade svenskar, som nu är den största invandrargruppen med 12 600 personer.
Enligt SCB fick 37 500 personer svenskt medborgarskap under 2025, en minskning med 40 procent från året innan.
Ekonomiska och sociala konsekvenser
Befolkningsförskjutningen innebär att vissa kommuner kan få svårt att finansiera välfärdstjänster och upprätthålla arbetsmarknadens behov. Kommuner med krympande befolkning riskerar att tappa skattebas och service, medan tillväxtorter ställs inför utmaningar kring bostadsbyggande och integration.
Klyftorna mellan stad och landsbygd ser ut att förstärkas av dessa trender, med potentiella konsekvenser för både kommunal ekonomi och samhällsservice de kommande åren.