Ungerskt motstånd mot en av delarna i EU:s nästa Ukraina-stöd kan göra hela stödet avsevärt dyrare för Europa. – Bedrövligt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovade för knappt tre veckor sedan motsvarande minst 400 miljarder svenska kronor i nytt stöd till Ukraina. Pengarna ska ges som lån, men med avkastningen på frysta ryska statspengar som säkerhet.
Bland EU:s medlemsländer finns tillräcklig enighet för att säga ja till huvuddelarna av förslaget, kanske redan i oktober.
– De två första delarna, som ändå är de viktigaste, får vi nu på plats och det är otroligt viktigt så att Ukraina kan få alla de pengar som vi bestämt att de ska ha, säger Elisabeth Svantesson på väg in till en diskussion om frågan vid tisdagens EU-finansministermöte i Luxemburg.
"Bedrövligt"
Problemet är bara att en annan del av förslaget kräver total enighet bland medlemsländerna – och där håller det Ukraina-kritiska Ungern emot, trots att man som ordförandeland i EU:s ministerråd borde uppträda neutralt.
– Jag tycker att det är bedrövligt. Det är problematiskt att de gör det. Under hela den här resan, under ordförandeskapet, har de inte visat ansvarsfullhet och hanterat situationen som ett ordförandeland, säger Svantesson.
Det som Ungern blockerar är ett förslag om att de ryska statstillgångarna i EU ska frysas för tre år i taget, snarare än bara för ett halvår i taget. På så vis blir EU mer långsiktigt säkert på att pengarna till Ukraina-lånet kommer att finnas – och det är också något som USA kräver för att också bidra med pengar.
– Risken finns att om inte vi förlänger (frysningstiden) och USA skulle ställa sig utanför då kanske det blir så att EU får pytsa in mer pengar. Det borde Ungern också tänka på, säger Svantesson.
Väntar på Trump?
Finansministern befarar att Ungern vill dra ut på frågan så att det dröjer till efter USA:s presidentval – i hopp om att en seger för Donald Trump ska ge ett annat läge.
– Så kan det absolut vara. Men då gäller det att sätta ännu hårdare tryck på Ungern. Det har vi gjort förr i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är också en sådan fråga där de behöver ge sig, för Ukraina behöver de här pengarna och vi andra är helt överens om det, säger Elisabeth Svantesson.
Fakta: Nytt EU-stöd till Ukraina
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserade den 20 september förslag om 35 miljarder euro i snabba lån till Ukraina. Pengarna ska på lång sikt betalas via avkastningen på de ryska centralbanksmiljarder som frusits på europeiska konton – totalt runt 280 miljarder euro.
Miljardlånet är EU:s del av ett redan tidigare givet löfte tillsammans med G7-länderna i juni om 50 miljarder euro till Ukraina. Ursprungligen var det tänkt att EU och USA skulle stå för ungefär lika stora delar av lånet, vilket dock fastnat i krav från USA på ytterligare europeiska sanktioner, som ännu inte kunnat genomföras.
Källa: Wiktor Nummelin/TT