Nyhet

Svenska fartyg väntar på klartecken vid Hormuz – hopp om snabb lösning

Svenska fartyg väntar på klartecken vid Hormuz – hopp om snabb lösning
Handfull ”svenskfartyg” fortfarande fast. Bild: Amirhosein Khorgooi/AP/TT

En handfull fartyg med svenskintressen är ännu fast innanför Hormuzsundet. Enligt Anders Hermansson, vd på Svensk sjöfart, finns nu nytt hopp om en lösning. Men rederierna behöver veta att det verkligen är säkert, säger han.

Det har varit många turer kring Hormuzsundet sedan kriget i Iran började, konstaterar Anders Hermansson, vd för branschorganisationen Svensk sjöfart.

Därför kommer det att ta lite tid för fartygstrafiken att komma i gång igen, även om det aviserade avtalet mellan USA och Iran blir verklighet i slutet av veckan, tror han.

– Det har ju under ganska lång tid varit en stor osäkerhet kring vad som gäller, om sundet är öppet eller stängt, säger han.

– Rederierna behöver veta att det faktiskt är en stabil situation, att det är säkert att gå igenom.

Bytt besättning

De flesta fartygen som är fast innanför sundet har varit det sedan kriget började i slutet av februari.

Rederierna som Svensk sjöfart varit i kontakt med har under tiden dock både kunnat genomföra besättningsbyten och fått in förnödenheter till fartygen.

Inga svenskar

Enligt Anders Hermansson är inget av fartygen innanför sundet svenskregistrerade. Däremot finns ett fåtal fartyg med olika kopplingar till svenska rederier.

– För närvarande finns inga svenskflaggade fartyg innanför Hormuzsundet och så vitt vi vet heller inga svenska sjömän ombord på andra fartyg, säger han.

– Däremot finns en handfull, eller färre än en handfull, fartyg som till exempel ägs eller drivs av svenska rederier. De befinner sig på lite olika platser och rederierna som är berörda följer noggrant utvecklingen.

Fakta: Hormuzsundet

Hormuzsundet mellan Iran och Oman är 33 kilometer brett vid den smalaste punkten.

Iran och Oman har sina territorialvatten i sundet.

Sundet är viktigt för råoljetransporter från Saudiarabien, Kuwait, Irak, Qatar, Bahrain, Förenade arabemiraten och Iran eftersom det förbinder Persiska viken med Omanviken och Arabiska havet.

Den största delen av oljetransporterna går till länder i Asien.

Källa: NE, AP.