Svenska hushålls genomsnittliga förmögenhet är sju gånger sin inkomst
På 1980-talet motsvarade ett genomsnittligt hushålls förmögenhet ungefär två årsinkomster. I dag motsvarar den sju. Det säger ändå någonting om vilken sorts ekonomi Sverige har blivit och hur vanligt sparande i aktier och fonder faktiskt är.
Nettoförmögenheten per capita uppgick vid utgången av 2025 till 2 673 196 kronor. Bruttonationalinkomsten per capita låg samtidigt på 363 760 kronor, vilket innebär att förmögenheten per person är drygt 7,3 gånger den genomsnittliga inkomsten.
Aktier och fonder driver ökningen – inte lönerna
Det är inte sparsamhet i traditionell mening som förklarar rörelsen. Enligt SCB hänger den stora ökningen framför allt samman med att finansiella tillgångars värde har vuxit i en takt som inkomsterna aldrig matchat.
Hushållens samlade förmögenhet har gått från att vara drygt två gånger så stor som årsinkomsterna under 80-talet, till att vara drygt sju gånger så stor som de samlade inkomsterna år 2025. Man kan alltså se en klart starkare förmögenhetsutveckling jämfört med tillväxten av inkomster sedan början av 80-talet.
Gustav Engström Gibbs, nationalekonom, SCB
En viktig nyans är att icke-finansiella tillgångars andel av inkomsterna faktiskt fallit sedan 2021. Det är börsuppgångar och fondvärden som bär upp förmögenhetsrelationen, inte fastigheter i bred mening.
Icke-finansiella tillgångar
Icke-finansiella tillgångar är fysiska, reala tillgångar som byggnader, mark, naturresurser och lager. Det är saker du kan ta på, till skillnad från finansiella tillgångar som aktier, fonder och bostadsrätter.
När SCB rapporterar att icke-finansiella tillgångars andel av inkomsterna fallit sedan 2021 handlar det alltså om att fysiska tillgångar som villor och fastigheter inte ökat i värde i samma takt som börsen.
Hushållen tog över – och har aldrig lämnat tillbaka
Hushållen kontrollerar nu 71 procent av landets totala nettoförmögenhet. Det är tre procentenheter mer än föregående år och nästan tre gånger mer än offentlig förvaltnings 22 procent.
I början av tidsserien och fram till början av 90-talet var förmögenheten relativt jämnt fördelad mellan hushållen, bolagen och offentlig förvaltning. Under 90-talet ökade hushållens andel drastiskt på bekostnad av offentlig förvaltning och bolagen.
Evelina Söderblom, nationalekonom, SCB
Den som saknar aktier, fonder eller en ägd bostad har i praktiken stått utanför hela denna rörelse.
Rörelsen är inte heller helt utan bakslag. Under 2025 krympte nationalförmögenheten något med 126 miljarder kronor, drivet av kraftigt ökade finansiella skulder vilket du kan läsa mer om hos SCB.
Även under 2023 skymtar vi en nedgång jämfört med tidigare år. I övrigt ser kurvan med nettoförmögenheten i Sverige, näst intill, parabolisk ut men skymtar vi ett skifte?