Sverige straffar egen solel – högsta skatten i EU bromsar klimatet

Fastighetsbolag i Sverige drabbas av höga energiskatter på egenproducerad solel. Trots EU:s uppmaningar om att slopa sådana skatter, väljer Sverige som enda land en annan väg – något som kan hämma utvecklingen av grön teknik.

• Sverige beskattar solel högst i EU, även för egenanvändning.
• Skattetröskeln på 500 kW leder till suboptimala installationer.
• EU rekommenderar att skatter på egen solel tas bort.

Fastighetsbolag i Sverige tvingas betala energiskatt på solel de själva producerar och använder i sina byggnader, även när elen aldrig matas ut på elnätet, rapporterar Dagens Nyheter. Den svenska energiskatten, som är den högsta inom EU, påverkar företagens lönsamhet negativt. Jon Malmsten, energiexpert på fastighetsbolaget NREP, menar att skatten bromsar utvecklingen av gröna energilösningar.

Svenska skatteregler kritiseras

Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, kritiserar skatten och menar att den är unik i Europa – inget annat land har denna form av beskattning. Systemet innebär att alla anläggningar över 500 kW beskattas för all egenproducerad el, vilket leder till att företag underdimensionerar sina solcellsanläggningar.

Vi har byggnader som hade kunnat rymma 2 500 kilowatt, men vi nöjer oss med 500. Det är vansinnigt när vi samtidigt säger att vi ska klara klimatomställningen.

Jon Malmsten, energiexpert NREP till Dagens Nyheter.

En rapport från Svensk Solenergi och Fastighetsägarna visar att Sverige både har en låg tröskel för beskattning och en hög skattesats på solel. Länder som Tyskland, Nederländerna och Spanien har istället valt att inte beskatta egenproducerad solel alls inom fastigheterna.

EU:s uppmaning och svensk respons

EU-kommissionen har flera gånger uppmanat medlemsländerna att avskaffa oproportionerliga avgifter på lokal solel. Det reviderade förnybartdirektivet föreslår undantag från beskattning för el som produceras och används i samma byggnad.

Trots detta höjer Sverige energiskatten på el till 49,3 öre per kWh från 2025 och slopar skattereduktionen för mikroproduktion från 2026. Dessa åtgärder minskar incitamenten för investeringar i grön teknik och kan leda till att stora takytor förblir outnyttjade.