Många bedömare och marknadsaktörer tror att det blir en dubbelsänkning av Riksbankens styrränta i november. Men riksbankschefen Erik Thedéen vill inte sätta ned foten två veckor inför beskedet.
Vid det senaste räntemötet valde Riksbanken att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,25 procent. Det var årets tredje sänkning efter alla höjningar i inflationschocken 2022–2023.
Riksbanken flaggade i september för att det kan bli en dubbelt så stor räntesänkning – med 0,50 procentenheter – i november. Men hur det faktiskt blir med detta vill Erik Thedéen inte spekulera om två veckor inför själva räntebeskedet.
– Det blir väldigt lätt en diskussion om 25 eller 50 punkter. Men den stora bilden är att vi har sänkt tre gånger och flaggat för ytterligare två sänkningar i år och kanske ytterligare två första halvåret nästa år, säger han till journalister i samband med ett seminarium på Riksbanken.
"En genuint svår avvägning"
Synen på behovet av en dubbelsänkning skiljer sig åt bland ledamöterna i Riksbankens direktion, enligt Thedéen.
– Det beror på att det är en genuint svår avvägning. Vi har resonerat kring det och det finns också resonemang bland analytiker. Jag tycker det är helt i sin ordning, säger han.
I Riksbankens egna prognos från förra räntebeskedet – den så kallade räntebanan – är sannolikheten för en dubbelsänkning liten. Och enligt Thedéen har data som publicerats sedan dess i stort legat i linje med Rikbankens och marknadens förväntningar.
– Det här bekräftar ganska mycket den prognos vi har, säger han om torsdagens BNP-indikator – som visar på tillväxt med högre tjänsteproduktion och en växande hushållskonsumtion.
Välkomnar snabb-KPI
Den nya inflationssiffran från Statistiska centralbyrån (SCB) i veckan – ett så kallat snabb-KPI för september – låg också inom ramarna för förväntningarna, enligt Thedéen.
Han passar på att välkomna SCB:s beslut att börja publicera snabb-KPI – en preliminär inflationssiffra fem arbetsdagar före den traditionella – vilket gör att Sverige anpassar sig mot hur det ser ut i stora delar av Västeuropa.
– Självklart kommer det här vara viktigt, bland en massa andra viktiga siffror, säger han.
Källa: Joakim Goksör/TT