Tre saker som lyckliga pensionärer gör – och som du bör börja med långt före pensionen

Ett stort pensionskapital är ingen garanti för ett bra liv som pensionär. Forskning pekar på tre faktorer som spelar stor roll för hur nöjda människor blir efter arbetslivet – och flera av dem går att bygga upp långt innan pensionsdagen.

Amerikanske finansrådgivaren Wes Moss har ägnat flera år åt att kartlägga vad som faktiskt skiljer nöjda pensionärer från missnöjda. Hans slutsats är enkel: pengarna spelar en viktig roll, men de är långt ifrån hela ekvationen.

Ränta på ränta räcker inte ensamt

Ekonomin är en viktig utgångspunkt i Moss forskning, men han betonar samtidigt att ett stort sparkapital inte automatiskt leder till en lycklig pension.

För att illustrera effekten av ett tidigt sparande kan man göra ett eget svenskt räkneexempel. Den som sparar 2 000 kronor i månaden från 25 års ålder och får en genomsnittlig avkastning på 7 procent per år skulle, med månadsvis ränta och utan hänsyn till avgifter eller skatt, kunna bygga upp omkring 6,1 miljoner kronor till 67 års ålder.

Detta är alltså en uppskattning och inget belopp som kommer från Moss forskning. Utfallet blir dessutom lägre eller högre beroende på den faktiska avkastningen över tid.

Den som väntar till 35 års ålder behöver spara betydligt mer varje månad för att nå samma nivå. Poängen är densamma som i Moss resonemang: ju tidigare sparandet börjar, desto större nytta får man av ränta-på-ränta-effekten.

Som ett grovt planeringsverktyg används den så kallade 4-procentsregeln: behöver man 120 000 kronor per år från eget kapital krävs ett sparkapital på runt 3 miljoner kronor. Även detta är en förenklad tumregel och inte en svensk pensionsregel. Den bygger på antagandet att ett årligt uttag motsvarande omkring 4 procent av kapitalet kan vara långsiktigt hållbart.

För svenska sparare är det därför mer relevant att börja med att räkna på det egna pensionsgapet: hur mycket kommer den allmänna pensionen och tjänstepensionen att ge – och hur mycket behöver sparandet täcka för att den önskade livsstilen ska vara möjlig?

Bästa sparräntan 2026, oktober – Bästa sparkontot ger idag...

Jämför sparkonton och hitta bästa sparräntan 2026. Se aktuella räntor, villkor och banker med högsta avkastning – både bundna och fria konton.

BörskollenDaniel Åstrand

Vänskaperna är svårare att bygga upp sent

Ekonomin utgör ändå bara en tredjedel av ekvationen, enligt CNBC:s genomgång av Moss forskning. De övriga två faktorerna är meningsfulla aktiviteter och ett starkt socialt nätverk.

Här blir Moss resonemang mer oväntat. När jobbet försvinner försvinner också en stor del av den struktur och det sociala sammanhang som automatiskt har präglat vardagen. 

Träning, föreningsliv, musik, volontärarbete eller hantverk är därför inte bara sätt att fördriva tiden, utan kan bidra med både mening, struktur och sociala kontakter när arbetslivet är över.

När du inte längre går till jobbet måste du skapa ett nytt syfte åt dig själv. Du kan inte bara förvänta dig att hitta det.

Wes Moss

Det sociala nätverket är en annan central del av Moss forskning. Fem nära vänskapsrelationer lyfts fram av Moss som en nivå som hänger samman med högre välbefinnande, och annan forskning pekar i samma riktning.

Harvardstudien, startad 1938, kopplar starka relationer till bättre hälsa och längre liv. En metaanalys från 2013 baserad på 277 studier visar dessutom att de sociala nätverken tenderar att krympa med åldern.

Det går naturligtvis att skaffa nya vänner även senare i livet. Men poängen i Moss resonemang är att det kan vara klokt att bygga och vårda sitt sociala nätverk redan före pensionen. Engagemang i föreningar, idrott eller studieförbund kan vara exempel på sammanhang där sådana relationer växer fram och kan vårdas över tid.

Pensionsplanering handlar därmed om mer än att få ihop rätt summa pengar. Det handlar också om att bygga upp sådant som inte går att köpa för pengar – intressen, rutiner och relationer som kan ge livet innehåll när arbetslivet inte längre gör det.