Trumps jakt på Grönland: Därför vägrar han släppa ön ur sikte
Redan 2019 lanserade Donald Trump förslaget att ta över Grönland. Nu verkar frågan viktigare än någonsin för honom. Här är tre skäl till varför Trump är så fixerad vid ön.
Donald Trump var inte först – redan efter andra världskrigets slut ville USA:s dåvarande president Harry S Truman köpa Grönland för 100 miljoner dollar i guld.
Danmark sade då nej och frågan var sedan länge död innan den väcktes igen under Trumps första presidentperiod (2017–2021). Vissa av skälen till Trumps intresse är samma som för Truman:
Strategi- och säkerhetsaspekten
Med endast 56 000 invånare och en yta till cirka 80 procent täckt av tjock inlandsis kan Grönland tyckas ointressant för jätten USA, men det är framför allt den geografiska placeringen i relation till Ryssland, men även till viss del Kina, som ses som geopolitisk och säkerhetsmässig viktig.
I söndags hävdade Trump att vattnen kring Grönland är fulla av ryska och kinesiska fartyg, ett påstående som tillbakavisas av forskare som danska tidningen Politiken talat med.
USA har redan en militärbas på Grönland, men Trump har tidigare lyft att han vill bygga en ”guldkupol”, ett robotförsvarssystem liknande Israels så kallade ”järnkupol”. Rent geografiskt ligger Grönland ytterst tacksamt till för ett sådant försvar mot Ryssland eller Kina, har bedömare sagt.
Tillgången till Grönlands naturtillgångar, som sällsynta jordartsmetaller
Trump själv har spelat ned betydelsen av Grönlands naturtillgångar och sade förra månaden att USA behöver ön "utifrån nationell säkerhet, inte för mineralerna”. Hans tidigare säkerhetsrådgivare Mike Waltz påpekade dock i en intervju med Fox News häromåret att fokus var på ”kritiska mineraler och naturtillgångar".
Ett problem för USA är att Kina i dagsläget är överlägsen när det gäller just sällsynta jordartsmetaller och bedöms stå för nästan 90 procent av världsproduktionen.
Klart är att på Grönland finns outnyttjade resurser av jordartsmetaller som behövs för allt från elbilar till vindkraftsturbiner, men också oljeraffinering. En konsekvens av klimatförändringarna är dessutom att dessa kan bli mer lättillgängliga för utvinning i takt med att isen smälter.
Utöver detta finns även stora olje- och gastillgångar, också det bedömt som intressant av USA.
Snabbare och enklare handelsrutter
Fartygsrutter mellan Asien och Europa liksom Asien och USA passerar för närvarande genom Suez- respektive Panamakanalen. Att färdas över norra halvklotet kan förkorta resvägen med upp till 40 procent, enligt organisationen United States Naval Institute.
Detta skulle innebära stora ekonomiska besparingar för rederier utifrån bland annat bränslekostnader.
Tillgång till Grönland skulle ge USA en fördel gentemot Ryssland och Kina när det gäller arktiska sjöfartsrutter, skriver bland andra The New York Times.