Tusentals svenskar söker lån i Facebook-grupper – helt utan skydd

Privatpersoner vänder sig i allt större utsträckning till grupper på Facebook för att låna pengar av varandra. Tusentals medlemmar söker lån till mat, räkningar eller mediciner. Utan tillsyn eller kreditprövning ökar riskerna för bedrägerier och hot, varnar Kronofogden.

En ny granskning från jämförelsetjänsten Sambla visar hur många svenskar använder sociala medier för att ansöka om mindre lån mellan privatpersoner, helt utanför det reglerade finanssystemet.

Oreglerad utlåning mellan privatpersoner

I flera Facebook-grupper, där medlemsantalet ofta når flera tusen, publiceras dagligen inlägg från personer som söker mindre summor till exempelvis mat, räkningar eller mediciner. Granskningen visar att det finns minst 30 aktiva grupper med detta syfte, och de åtta största samlar omkring 40 000 medlemmar.

Det är vanligt att låntagare söker belopp på 500 till 1 000 kronor. Betalningar sker oftast via Swish, och i vissa grupper finns interna regler om räntetak – ibland tillåts upp till 50 procents ränta. Det kan jämföras med det lagstadgade räntetaket för konsumentkrediter där räntan inte får överstiga referensräntan plus 20 procentenheter.

Regelverken varierar mellan grupperna. Vissa förbjuder ränta helt, medan andra saknar tydliga riktlinjer. Några grupper marknadsför sig särskilt mot personer med skulder hos Kronofogden. Som vi tidigare rapporterat har antalet skuldsatta hos Kronofogden ökat kraftigt på senare år bland både män och kvinnor i olika åldrar. I somras hade 437  000 personer skulder hos Kronofogden.

Fler söker lån vid månadsskiften

Aktiviteten i grupperna ökar ofta dagarna före lön eller bidrag. Enligt Sambla sker över 1 000 inlägg per månad från lånesökande.

Bland de största grupperna återfinns exempelvis Lånakuten och Swishhjälpen, som har 12 000 respektive 7 000 medlemmar.

Myndighetsvarningar om bedrägerier och hot

Låneverksamheten på Facebook sker helt utan myndighetstillsyn och utan obligatorisk kreditprövning. Finansinspektionen har tidigare varnat för denna typ av utlåning, men fenomenet fortsätter att växa.

Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden, lyfter i ett pressmeddelande flera risker med att söka eller ge lån på detta sätt.

Det finns en stor risk för bedrägerier och identitetsmissbruk, eftersom du inte kan säkerställa vem du lånar ut pengar till. Du vet till exempel inte om den du lånar ut pengar till är gängkriminell eller har ett spelmissbruk.

Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson, Kronofogden.

För låntagare som inte kan återbetala finns även risken att mötas av påtryckningar eller hot, eftersom indrivningsförfarandet saknar reglering.

Kronofogden varnar för att den oreglerade utlåningen kan bidra till överskuldsättning och utsätta både låntagare och långivare för allvarliga risker. Sambla konstaterar att det saknas skydd för parterna och att problemen kan förstärkas när ekonomin är ansträngd.