Unionen vill se återupprepade löneökningar och kortare arbetstid i vinter

Ungefär lika stora lönepåslag som de gångna åren och kortare arbetstid. Det är tjänstemannafacket Unionens krav inför vinterns stora lönerörelse.

För ett par veckor sedan gick arbetsgivarna i industrin ut med kravet att löneökningstakten måste minska – den ökade konkurrensen från Kina kräver det, var budskapet.

– Vi köper inte det. Svensk konkurrenskraft är stark, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

”Ungefär som tidigare”

Hur stora löneökningar finns det då plats för?

– Ungefär som tidigare. Förutsättningarna är tämligen lika som det var i lönerörelsen 2025, säger han.

Då landade löneutrymmet på 6,4 procent på två år, det vill säga 3,2 procent per år i snitt, varvid några tiondels procentenheter användes för att korta arbetstiden.

Även när det gäller kortad arbetstid är parterna på kollisionskurs. Arbetsgivarna vill ha ett stopp, ”vi har kommit till vägs ände”, som Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten uttryckte det för TT. Men facken vill fortsätta på den inslagna vägen.

– Vi ska fortsätta vår resa om kortare arbetstid, säger Wästfelt.

Ökat tryck

Den resan började på flera avtalsområden, främst inom industrin, i slutet av 1990-talet. Spännvidden inom olika yrkesområden är stor, mellan 8 timmar och 72 timmar kortare arbetstid per år på tjänstemannasidan.

Ytterligare en fråga som Unionens stora avtalsråd har lyft lite extra i dagarna är ett ökat fackligt inflytande på arbetsplatserna, något som bland annat märks när facken vill tvinga företag att teckna kollektivavtal. Det blev bland annat synbart i samband med strejkvarslet mot spelföretaget King, innan företaget skrev på.

Det är ett ökat tryck bland medlemmarna att få till kollektivavtal på många arbetsplatser där det saknas, enligt Martin Wästfelt.

Målen som nu antagits av medlemmarnas ombud ska under hösten omsättas i konkreta siffersatta krav, till att börja med ihop med de andra industrifacken inom LO och ingenjörerna i Saco – krav som efter mangling med arbetsgivarna så småningom brukar landa i det så kallade lönemärket.

Sista mars 2027 löper flera av de gamla löneavtalen på arbetsmarknaden ut.