USA och Kina slåss om AI-framtiden – på fem fronter
”Whoever wins AI, wins”, förklarade Donald Trump den 13 september. Bakom den korta formuleringen finns fem konfliktområden där USA och Kina tävlar om ekonomiskt och militärt övertag – samtidigt som båda måste hantera teknikens risker.
Kapplöpningen är ekonomisk, militär och i viss mån existentiell. Bloomberg har kartlagt de fem stridsfronterna – och bilden som framträder är allt annat än abstrakt.
Chips smugglas och regler kringgås
Den första fronten är tillgången till avancerade chips. USA har sedan 2022 begränsat exporten av de mest kraftfulla AI-chipsen till Kina av säkerhetsskäl. Men det har också väckt frågan om hur reglerna ska upprätthållas när servrar kan skickas via andra länder och datorkraft kan hyras på distans.
Tidigare i år åtalades Yih-Shyan ”Wally” Liaw, medgrundare av Super Micro Computer. Enligt USA:s justitiedepartement misstänks han ha medverkat till att servrar med avancerad AI-teknik fördes vidare till Kina i strid med exportreglerna. Anklagelserna är ännu inte fastslagna i domstol.
Bloomberg beskriver också hur en tjänsteman vid Vita huset har anklagat kinesiska Moonshot AI för att ha fått tillgång till Nvidias teknik på distans via Thailand. Kinas regering har tillbakavisat anklagelserna. Ett tvåpartistött förslag i kongressen syftar till att täppa till just möjligheten att kringgå chipregler genom att hyra datorkraft utomlands.
Den andra fronten gäller AI-modellernas kunskap. Med så kallad destillation kan en modell tränas med hjälp av svar från en annan. Metoden är legitim, men blir omstridd om den används utan tillstånd.
USA:s regering har anklagat ett halvdussin kinesiska bolag, däribland DeepSeek, Moonshot AI och Alibabas AI-enhet, för att i industriell skala ha reproducerat kapaciteten hos ledande amerikanska AI-modeller.
AI-säkerhet splittrar länderna
Den tredje fronten handlar om riskerna när AI-system blir mer självständiga. Säkerhetsexperter vill att USA och Kina förbereder sig på scenarier där en AI-agent genomför en cyberattack, eller där ett angrepp misstolkas i ett spänt läge mellan kärnvapenmakterna. Det är tänkbara risker, inte händelser som har inträffat.
Anthropics vd Dario Amodei efterlyste i september ett lugnare tempo i utvecklingen för att ge säkerhetsarbetet tid att komma ikapp. Trump har avfärdat uppmaningar om att bromsa och betonat att USA måste behålla sitt försprång gentemot Kina. Från Peking har Amodeis varningar i sin tur mötts av anklagelser om skrämselpropaganda.
Robotar och militär AI
Den fjärde fronten är humanoida robotar. Amerikanska bolag utvecklar tekniken, medan kinesiska aktörer satsar på tillverkning i stor skala. Här blir leveranskedjorna avgörande: robotarnas motorer behöver starka magneter, och Kina dominerar förädlingen av de sällsynta jordartsmetaller som används till dem.
Enligt Internationella energiorganet, IEA, står Kina för mer än 90 procent av denna förädling. Teslas vd Elon Musk har sagt att kinesiska exportrestriktioner på magneter redan har påverkat arbetet med humanoidroboten Optimus.
Den femte fronten gäller försvaret. Enligt Bloomberg har minst sju kinesiska universitetslabb med kopplingar till militären försökt skaffa avancerade Nvidia-chips. Två av dem, Beihang University och Northwestern Polytechnical University, hör till den grupp lärosäten som brukar kallas Kinas Seven Sons of National Defense.
Vid toppmötet i Washington i september enades Trump och Xi Jinping om ett forum för samtal om AI:s risker och fördelar. Det öppnar för samarbete kring säkerheten, medan konkurrensen om chips, modeller, robotar och militära tillämpningar fortsätter.
TT Nyhetsbyrån and Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…