USA:s statsskuld rusar – framtiden oviss trots hopp om AI-lösning

USA:s statsskuld slår nya rekord samtidigt som räntorna skenar. Trumpadministrationen hoppas att AI ska lösa problemen, men än så länge syns inga tecken på förbättring av ekonomin. Det finns ingen övertygande plan för hur man ska komma till rätta med underskotten, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman.

USA:s statsskuld slog nytt rekord förra veckan – 40 biljoner dollar. Utgifterna är fortsatt större än intäkterna, trots president Donald Trump och miljardären Elon Musks tidigare ansträngningar att kapa de offentliga utgifterna genom effektiviseringsorganet Doge.

– Man har ju skurit ner de diskretionära utgifterna under Doge, på vissa håll för mycket. Och militären, som är den andra delen av det diskretionära, där vill man ju öka satsningarna, säger Kopelman.

Utgifterna tickar på.

– Vid någon punkt kommer det här inte att hålla. Då kommer man tvinga fram kraftigare nedskärningar.

Exakt när den punkten kommer är svårt att säga.

Snöbollseffekt

– Sedan har man försämrat intäktssidan genom skattesänkningar och inte lyckats kompensera med utgiftsminskningar, så underskotten har parkerat sig på en långsiktigt ohållbar nivå.

Det börjar likna en rullande snöboll.

– Ju högre skulden blir desto mer av budgetunderskottet går åt till att betala räntor på skulden.

En bred överenskommelse skulle gynna finanserna, säger Kopelman.

– Det som framför allt driver skulden är utgifter för pensioner och sjukvård, och där måste man komma överens över partigränserna och det är svårt i ett sådant här polariserat klimat, säger hon.

Donald Trump och finansminister Scott Bessent hoppas på en AI-boom.

– Administrationens förhoppning är ju att man ska få en enorm produktivitetsskjuts av AI, och det kommer göra att tillväxten ökar så snabbt att då behöver man inte bekymra sig för då får man mer skatteintäkter.

”Tillfälligt plåster”

I tisdags förra veckan steg USA:s 30-åriga statsobligation till över 5,30 procent – vilket var den högsta nivån sedan 2007. Dagen därpå meddelade Scott Bessent att finansdepartementet ska börja köpa tillbaka obligationer med långa löptider i högre takt, i ett försök att pressa ner räntorna.

– Det är ett led i det här, men det är bara ett tillfälligt plåster. Det löser inga underliggande problem.

Problemet är att köpen finansieras med nya skulder.

– Man köper långa papper och lånar mer i korta änden, så det är ju ingen bra signal när man börjar göra det.

Bessent har utlovat en plan inom några dagar, eventuellt under måndagen, för hur man ska komma till rätta med underskottet.

– Det är väldigt svårt att se vad en sådan plan skulle innebära, säger Kopelman.