IMF varnar: Irankriget kan utlösa värsta globala krisen på årtionden
Internationella valutafonden (IMF) sänker den globala tillväxtprognosen till 3,1 procent i år och skruvar upp inflationsprognosen för 2026. Men risken finns att det blir värre, enligt IMF. En global recession hotar.
”Riskerna domineras tydligt av nedåtrisker”, skriver IMF:s ekonomer.
”Vissa negativa risker har blivit mer framträdande sedan prognosuppdateringen i januari 2026, framförallt de som rör en mer utdragen konflikt i Mellanöstern”, tillägger de i World Economic Outlook, som presenteras i samband med IMF:s vårmöte i Washington.
Kan bli värsta krisen sedan pandemin
Ett allvarligt scenario som IMF skissar på i rapporten målar upp en bild av en stor energikris med påtagliga effekter på global produktion. Det skulle kunna dra ned globala tillväxten i år till 1,3 procent – vilket kan definieras som ”global recession" enligt IMF:s ekonomer.
Trycket uppåt på inflationen skulle i detta scenario också bli betydligt mer kännbart, med globala prisökningar på 5,8 procent i årstakt 2026 och 6,2 procent 2027.
Liknande globala ekonomiska kriser har bara inträffat fyra gånger de senaste 45 åren – bland annat i pandemin och i samband med den stora finanskrisen 2008 – enligt IMF.
Huvudscenariot – som förutsätter att Irankriget tar slut ganska omgående och inte leder till några ihållande stora ekonomiska störningar – är en inbromsning av tillväxten till 3,1 procent i år och 3,2 procent 2027. Det kan jämföras med fjolårets 3,4 procent.
Inflationsprognosen höjs 0,2 procentenheter per år till 4,4 procent 2026 och 3,7 procent 2027.
Mellanösternkonflikten raderar ut vad som kunde varit en global återhämtning, enligt IMF. Det handlar om högre råvarupriser, högre inflationsförväntningar och finansiell oro – men även störningar i leveranskedjor, bristeffekter och valutaturbulens.
Sänkt prognos för handel
IMF:s prognos för global handelstillväxt sänks till 2,8 procent i år i huvudscenariot – ned från fjolårets 5,1 procent. En viss återhämtning till en handelstillväxt på 3,8 procent väntas 2027.
IMF:s prognos för svensk tillväxt ligger på 2,0 procent i år och 1,9 procent 2027, upp från 1,5 procent i fjol. Det kan jämföras med Riksbankens 2,5 respektive 2,6 procent och regeringens 2,8 respektive 2,5 procent.
”Jag delar IMF:s bild av omvärldsutvecklingen, som i stora drag stämmer väl överens med regeringens prognoser. Delar också IMF:s riskbild, och att osäkerheten kring framtidsutvecklingen är hög, särskilt med tanke på kriget i Mellanöstern”, säger finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar till TT.
Den svenska inflationen antas enligt IMF falla till 1,5 procent i år för att vända upp till 1,8 procent 2027, ned från 2,6 procent i fjol. Där räknar Riksbanken med 0,8 respektive 2,0 procent, medan regeringen i sin vårbudget utgick från 0,5 respektive 1,7 procent.
Fakta: IMF sänker global tillväxtprognos
I IMF:s huvudscenario i den nya upplagan av World Economic Outlook ligger prognosen för global tillväxt på 3,1 procent i år och 3,2 procent 2027. Det kan jämföras med en prognosuppdatering i januari – innan Irankriget – låg prognosen på 3,3 procent för årets tillväxt.
För eurozonen sänker IMF tillväxtprognosen i huvudscenariot 0,2 procentenheter såväl 2026 och 2027, till 1,1 respektive 1,2 procent. Prognosen för Storbritannien tar ännu mer stryk, ned med 0,5 procentenheter i år till 0,8 procent.
För USA sänks årets tillväxtprognos 0,1 procentenheter till 2,3 procent, medan prognosen för 2027 höjs 0,1 procentenheter till 2,1 procent.
Kinas tillväxtprognos sänks 0,1 procentenheter i år till 4,4 procent, medan prognosen för nästa år lämnas oförändrad på 4,0 procent.
Källa: IMF, World Economic Outlook (april 2026)