Vi är som mest olyckliga i 40 års åldern men sen blir det bara bättre – eller?
I decennier lovade vetenskapen att medelåldern var livets botten, och att det sedan skulle ljusna. Nu ställs påståendet på sin spets. En studie från Handelshögskolan i Stockholm, baserad på svar från över 15 000 svenskar, visar att det är 25-åringen, inte 47-åringen, som mår sämst.
Idén om "the u-bend" fick sitt namn i The Economist 2010 och har sedan bekräftats i många vetenskapliga studier i flertalet länder. Lyckan dippar i medelåldern, runt 47 till 49 år, och stiger sedan igen mot en fridfull ålderdom. Det var tesen, men stämmer den fortfarande?
Sverige bryter mönstret
Studien, publicerad i tidskriften International Journal of Wellbeing och genomförd tillsammans med forskare från Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard University, finner ingen medelålderskris i Sverige överhuvudtaget.
Unga vuxna rapporterar dubbelt så hög ensamhet och upp till sju gånger högre nivåer av ångest jämfört med de äldsta i studien. Bland kvinnor i åldern 16 till 29 år uppger 37 procent att de känner sig stressade, enligt Folkhälsomyndigheten, mot bara 6 procent bland dem över 65.
I de flesta länder är det äldre som rapporterar störst ensamhet. I Sverige är det tvärtom.
Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP.
Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Generation Z i en global vändning
Det svenska fyndet är inte isolerat. Ekonomiprofessorn David Blanchflower vid Dartmouth College, som länge var U-kurvans mest övertygade försvarare, har publicerat analyser som visar att mönstret förskjutits globalt.
Unga vuxna är idag de minst lyckliga, en förändring som Global Interdependence Center kopplar till mitten av 2010-talet, precis när generation Z trädde in i vuxenlivet.
Paradoxen är skarp: trots att unga vuxna i Sverige mår sämst räknar de med en livstillfredsställelse på 8,06 av 10 om fem år, mot ett nuvarande snitt på 6,65. Förhoppningarna är höga, verkligheten tyngre.
Nora Hansson Bittár, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och förstaförfattare till studien, pekar på att skillnaderna mellan åldersgrupper är större än de som går att koppla till kön eller födelseland.
Telefonen som bränner i fickan
Blanchflower har länge sökt en förklaring till varför mönstret förändrades globalt. Det enda potentiella skälet han kunnat identifiera är utbredningen av sociala medier och smartphones, med en förändring som verkar ha startat runt 2013 till 2014.
Finanskrisen och pandemin övervägdes som orsaker, men data visade att deras negativa effekter på välbefinnandet var kortvariga. Sociala medier översvämmar användare med jämförelser i en helt annan skala än tidigare, och tidpunkten stämmer: både internetanvändning och försämrad psykisk hälsa bland unga började stiga från ungefär 2011.
Till skillnad från finanskrisen och pandemin, vars effekter på välbefinnandet visade sig vara kortvariga, pekar allt fler data mot att smartphones och sociala medier förändrat ungas mående på djupet.
Dennis Jerkovic