32 miljarder i skatteåterbäring – så planerar svenskarna att spendera pengarna
Den här veckan landar över 32 miljarder kronor på svenska bankkonton. Men i stället för att rusa ut i butikerna väljer var fjärde mottagare att lägga undan pengarna till semestern, visar en ny undersökning. Det är den vanligaste användningen av årets skatteåterbäring.
Totalt 3,1 miljoner personer får del av utbetalningen under perioden 7–10 april, förutsatt att de godkände deklarationen digitalt utan ändringar senast den 31 mars och har anmält bankkonto.
Det är 200 000 färre mottagare än i fjol, och totalsumman är också lägre än föregående år.
Innehåller annonslänkar till Compricer.
Semester slår börsen och butikerna
Enligt en undersökning av Demoskop på uppdrag av SEB, som Dagens industri rapporterat om, toppar semestersparande listan med 24 procent, följt av långsiktigt sparande på 19 procent och direkt konsumtion på 15 procent. Bara var tionde planerar att investera i värdepapper.
Sammantaget väljer tre av tio att spara återbäringen, ett mönster som Américo Fernández, privatekonom på SEB, kopplar till den rådande osäkerheten.
Det finns drivkrafter åt båda riktningarna. En högre skattefrihet på ISK i kombination med månadssparande på börsen i mindre belopp talar för att många väljer att hålla fast vid det. Samtidigt har osäkerheten ökat och för en del har behovet av renoveringsbuffert ökat när de nya bolånereglerna trätt ikraft.
Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Kontrasten är tydlig: fjolårets räntenedgångar, årets skattesänkningar och sänkt barnomsorgstaxa ger hushållen bättre konsumtionsutrymme. Ändå prioriterar majoriteten sparande eller skuldamortering framför omedelbar konsumtion.
Detta gör svenskarna med sin skatteåterbäring:
| Vad gör du med återbäringen? | Andel (%) |
|---|---|
| Sparar till semestern | 24% |
| Inte fått skatteåterbäring | 21% |
| Sparar långsiktigt | 19% |
| Konsumtion | 15% |
| Betala skulder | 14% |
| Investera i värdepapper | 10% |
| Vet ej | 9% |
| Köpa dyrare vara | 8% |
| Upplevelser | 7% |
| Annat | 3% |
Källa: Dagens industri / Demoskop/SEB.
Fel sparkonto kan kosta dig tusenlappar varje år
Många som sparar sin återbäring låter dock pengarna ligga kvar på storbankens sparkonton som ger 0 % avkastning, trots att flera nischbanker erbjuder upp till 2,50 % för motsvarande obundna sparkonton, och upp ca 3,0 % för dig som vill ha säker fast ränta.
Det innebär att 100 000 kr kan ge över 3 000 kr mer per år – utan ökad risk. Skillnaden växer snabbt över tid genom ränta-på-ränta. På 500 000 kr kan valet av konto avgöra över 400 000 kr på 20 år, vilket gör låg ränta till ett av de dyraste misstagen i vardagssparandet.
Nedan listar vi några av de bankerna som ger dig bäst sparränta idag:
- Fedelta (rörligt sparkonto) – 2,50 %
- HoistSpar (fast 6 månader-3 år) – upp till 2,95 %
- Brocc (fast 4-5 år) – upp till 2,95 %
Klicka dig vidare för att läsa mer och se aktuella villkor. Alla konton omfattas av av insättningsgaranti.
Valet av sparkonto är i praktiken ett av de mest underskattade besluten i din privatekonomi. Små ränteskillnader blir stora belopp – och passivitet kostar mer än de flesta inser.
Daniel Åstrand
Var femte skulle ha svårt att betala kvarskatt
Inte alla möts av en positiv utbetalning. Runt 324 000 personer får i stället kvarskattekrav på sammanlagt nära 1,5 miljarder kronor, ett antal som ändå är nästan 40 procent lägre än 2025.
Sex av tio uppger att de inte ser några svårigheter med att betala en eventuell skatteskuld, men var femte skulle ha svårt att klara av det. Fernández pekar ut hushåll med små marginaler som en sårbar grupp, där högre drivmedelspriser och en osäker arbetsmarknad bidrar till att göra återbetalningen kännbar.
Ytterligare 124 000 personer missar aprilutbetalningen helt, eftersom de inte anmält bankkonto till Skatteverket. Den som anmäler kontot nu får räkna med ungefär en vecka till innan pengarna syns på kontot.
Sista dagen att deklarera är 4 maj, med eventuell återbäring i början av juni för dem som deklarerar sent.
Kristoffer Matsson