Nyhet

63 dollar per fat i spridning: Barclays, Jyske Bank och Gardell spår vitt skilda oljepris – och framtider

63 dollar per fat i spridning: Barclays, Jyske Bank och Gardell spår vitt skilda oljepris – och framtider
Vart priset tar vägen härnäst skiljer sig med hela 63 dollar, från 30 till 93 dollar per fat. Bildmontage stockfoton / skärmbild Brentoljan, TradingView.

USA-Iran-avtalet fick brent-oljan att falla 5,4 procent på direkten. Det är det enda analytikerna är överens om. Vart priset tar vägen härnäst skiljer sig med hela 63 dollar, från 30 till 93 dollar per fat.

Sällan har ett och samma händelseförlopp producerat så spretiga slutsatser. Att osäkerheten kvarstår trots att ett stort geopolitiskt riskmoment tycks lätta avslöjar hur djupt oeniga marknadens analytiker är om de fundamentala krafterna.

Tre scenarion – inget facit

I den övre änden av skalan placerar sig Jyske Bank med en prognos om 93 dollar per fat som snitt under tredje kvartalet 2026. Bankens bedömning bygger på att normalisering av produktion och transportflöden tar tid, oavsett vad avtalet signalerar politiskt.

Barclays håller dörren öppen åt flera håll. Banken presenterar tre skilda scenarier: ett positivt där efterfrågan återhämtar sig och flaskhalsar håller tillbaka utbudet, ett basscenario med stabilisering efter prisfallet, och ett negativt där Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ökar produktionen och pressar priset ytterligare nedåt.

Vivek Dhar, råvaruanalytiker på Commonwealth Bank of Australia, bedömer att brentoljan kan falla till omkring 80 dollar vid årets slut om Hormuzsundet förblir öppet. Hans prognos vilar på ett antagande som långtifrån är givet.

Gardell ser ett strukturellt skifte

Mest dramatisk är finansmannen Christer Gardell. Hans prognos på 30–40 dollar per fat inom ett år bygger inte på geopolitisk tajming utan på ett strukturellt antagande om elektrifieringens hastighet.

Jänkarna har sin egen olja. Européer och asiater vill inte hamna där igen, vilket gör att vi får en turbomotor i hela elektrifieringen och därför kommer vi att se ett dramatiskt fall i oljeefterfrågan.

Christer Gardell, till Di

Tesen är att störningarna kring Hormuzsundet har blottlagt importberoendes sårbarhet för Europa och Asien på ett sätt som skapar ofrånkomliga omställningsincitament. USA, med sin egen produktion, saknar samma tryck.

Prognosspridningen är alltså inte slumpmässig. Den återspeglar genuint olika svar på en och samma fråga: hur snabbt förändras efterfrågan strukturellt? 

Gardells Covalis Capital äger betydande positioner i förnybar energi, vilket ger hans tes en tydlig avsändare att väga in.