Guld har fallit 27 procent från årets topp – vad sker härnäst?
I januari i år satte guldet ett historiskt rekord på 5 594 dollar per uns. Sedan kom kriget i Iran, och på fyra månader har metallen tappat nästan 27 procent. Det är exakt den typ av kris som historiskt brukar driva upp priset.
Torsdagen den 11 juni studsar spotpriset upp 0,6 procent till 4 097 dollar, efter att ha rört en sexmånaderslägsta tidigare under dagen, enligt Reuters. Det är en liten rörelse mot bakgrund av fallet, och analytikerna är långt ifrån eniga om vart vägen bär härnäst.
Kriget skrämmer bort investerare snarare än att locka dem
Förklaringen är mekanisk. Kriget i Iran har strypt energiflödena genom Hormuzsundet, oljan har stigit kraftigt och det har accelererat inflationen i en takt som håller räntorna höga längre.
Höga räntor straffar guld, som inte ger löpande avkastning, även om metallen traditionellt ses som en hedge mot inflation, enligt Reuters.
Peter Kinsella, chef för investeringstjänster i Storbritannien på Union Bancaire Privée, menar enligt Morningstar att nedgången dessutom handlar om att investerare säljer guld för att frigöra marginal för andra tillgångsslag, inte om att förtroendet för metallen har försvunnit.
Analytiker på Citi beskriver enligt CNBC guldet som "incredibly high risk" på kort sikt. Citi har sänkt sitt tremånadersprismål till 4 000 dollar och varnar för att priset kan falla till 3 500 dollar om Hormuzsundet förblir stängt till slutet av sommaren, ett ytterligare fall på nästan 13 procent.
Längre sikt behåller vi en hausse-syn på guld, men vi anser att det är extremt högrisk på kort sikt för alla utan mycket vida stopp-nivåer och längre investeringshorisonter.
Analytiker på Citi, enligt CNBC.
Centralbankerna har omritat spelplanen sedan 2022
I stor sett styrdes guldpriset under de senaste två decennierna av realräntorna. Den kopplingen bröts när Rysslands valutareserver frystes 2022, vilket i grunden förändrade hur centralbanker i tillväxtländer tänker kring sina reserver, enligt Morningstar.
Enligt ECB:s översyn från juni 2026 utgör guld nu 27 procent av de globala officiella reserverna, mer än amerikanska statsobligationer på 22 procent. Stephen Coltman, chef för makroekonomi på 21Shares, kopplar enligt Morningstar detta till en bredare insikt: ungefär 80 procent av världens valutareserver kontrolleras av tillväxtländers centralbanker, en grupp som insåg att dollarbaserade tillgångar kan konfiskeras i politiska konflikter.
Privatinvesterarnas intresse har följt samma riktning. Efterfrågan på guldtackor och guldmynt steg 42 procent jämfört med samma kvartal föregående år, enligt World Gold Council.
Detta kan ske härnäst
De strukturella drivkrafterna är intakta, men den kortsiktiga bilden är minerad. Enligt Reuters prissätter marknaden en 67-procentig sannolikhet för en amerikansk räntehöjning i december.
Commerzbanks analytiker Carsten Fritsch pekar på nästa veckas Fed-möte som ett avgörande vägskäl: uteblir en räntesignal kan återhämtningen ta fart på allvar.
Kinsella på UBP bedömer enligt Morningstar att priset kan nå 5 500 dollar vid årets slut om geopolitiken lugnar ner sig och ränteförväntningarna faller. En ytterligare eskalering i Mellanöstern kan paradoxalt nog pressa ner priset ännu mer, om energiimporterande länder tvingas likvidera guldreserver för att skapa utrymme i sina budgetar.
TT Nyhetsbyrån and Daniel Åstrand