80 procent av noteringarna blev förlorare – så undviker du samma misstag inför höstens monster-IPO:s
När börsen går starkt öppnas ofta IPO-fönstret. Fler bolag vill till börsen, intresset från investerare ökar och möjligheten att hitta nästa tillväxtresa kan kännas lockande. Samtidigt riktas blickarna redan mot framtida noteringar av några av världens mest omtalade bolag, där SpaceX nyligen har debuterat och namn som OpenAI och Anthropic ses som potentiella IPO-kandidater i för hösten.
Men historiken visar att börsintroduktioner inte alltid blir den möjlighet de först ser ut att vara. Därför gäller det att förstå både varför bolaget går till börsen och vart pengarna faktiskt tar vägen.
Förstå orsaken: Därför vill bolag till börsen
När börshumöret är starkt brukar också intresset för börsintroduktioner öka. För bolagen kan en notering fylla flera syften. Det mest uppenbara är att ta in kapital från en bredare krets investerare, exempelvis för att finansiera tillväxt, förvärv eller stärka balansräkningen.
Att vara på börsen kan också göra aktien mer användbar. Ett noterat bolag kan använda egna aktier som betalningsmedel vid förvärv eller genomföra aktieprogram som blir ett verktyg för att locka och behålla nyckelpersoner.
Men en IPO handlar inte alltid bara om bolagets framtid. Det kan också vara en möjlighet för befintliga ägare att sälja delar eller hela sitt innehav. Det kan exempelvis vara riskkapitalbolag, grundare eller tidiga investerare som vill göra en exit och realisera vinster.
Även de mest omtalade tillväxtbolagen ställs förr eller senare inför samma vägval. SpaceX har hittills finansierat sin expansion genom privata kapitalrundor, medan OpenAI och Anthropic har tagit in miljardbelopp från investerare som Microsoft, Amazon och Google.
Om dessa bolag någon gång väljer att gå till börsen kommer investerare behöva ställa samma grundläggande frågor som vid vilken IPO som helst: behövs kapitalet för fortsatt tillväxt eller är noteringen främst ett sätt för befintliga ägare att sälja?
Vart går pengarna?
En viktig sak att tänka på vid börsintroduktioner är att ha klart för sig vart pengarna tar vägen.
Emitteras nya aktier går kapitalet in i verksamheten och kan användas för att finansiera expansion, investeringar eller stärka balansräkningen.
Om erbjudandet i stället består av befintliga aktier är det de nuvarande ägarna som säljer sina innehav och tar hem kapitalet.
För småsparare är det en viktig signal. Om kapitalet tillförs bolaget kan noteringen stärka förutsättningarna för fortsatt tillväxt. Om erbjudandet däremot främst består av befintliga aktier blir frågan snarare varför de befintliga ägarna väljer att sälja just nu.
Det är också en fråga som lär hamna i fokus den dag några av världens mest värdefulla privata bolag kommer till börsen. Ju högre värdering ett bolag har byggt upp innan noteringen, desto viktigare blir det att förstå vem som faktiskt får del av kapitalet som tas in.
Timingen är sällan slumpmässig
Det är ingen slump när börsnoteringar sker. Historiskt har antalet noteringar ökat kraftigt under perioder då börsen stiger, riskaptiten är hög och värderingarna pressas upp.
Affärsvärldens IPO-guide visar att noteringsaktiviteten ofta följer börsens humör. När investerare är optimistiska blir det enklare för bolag och befintliga ägare att få igenom höga värderingar.
För tidigare ägare kan ett starkt börsklimat vara ett attraktivt tillfälle att sälja delar av sitt innehav till ett högt pris. Det innebär inte att bolaget är dåligt, men det är en faktor som investerare bör väga in.
Samma logik gäller även för framtida stornoteringar. Om exempelvis OpenAI eller Anthropic skulle välja att börsnoteras under en period av stark riskaptit är det rimligt att anta att värderingarna kommer att spegla det optimistiska marknadsklimatet.
Historien visar att de bästa bolagen inte nödvändigtvis blir de bästa investeringarna om priset är tillräckligt högt.
Noteringsrekordet blev dyrt för småsparare
År 2021 noterades hela 143 bolag i Sverige, motsvarande nästan tre nya börsbolag i veckan. Det är fortfarande rekord.
Samma år steg OMXSPI med omkring 39 procent, vilket gjorde 2021 till det starkaste börsåret sedan återhämtningen efter finanskrisen. Riskviljan var hög, kapitalet flödade in på marknaden och intresset för nya noteringar var enormt.
Men facit blev betydligt svagare än många hade hoppats på. En kartläggning från Affärsvärlden visar att omkring 80 procent av bolagen som noterades under hajpen 2021 senare handlades under introduktionskursen.
Undersökningen visar också att endast 19 av de 143 bolagen lyckades slå index, medan 81 bolag tappade mellan 50 och 100 procent av sitt börsvärde.
Lärdomen är att starkt börshumör och många noteringar inte nödvändigtvis är ett tecken på att investerare gör bra affärer. I vissa fall kan det snarare vara ett tecken på att säljarna har ett ovanligt gynnsamt läge.
Det är en lärdom som kan bli särskilt relevant om nästa stora IPO-våg drivs av AI- och rymdsektorn. Intresset för nyligen noterade SpaceX var enormt, och lägre blir det sannolikt inte för OpenAI och Anthropic som planerar att noteras under hösten.
Berg- och dalbana för SpaceX i samband med noteringen.
Historiken visar dock att investerare bör skilja mellan kvaliteten på bolaget och kvaliteten på investeringen.
Inför en IPO: Tre viktiga frågor att ställa sig
1. Går pengarna till säljande ägare eller till bolaget?
Tillförs bolaget nytt kapital för expansion, eller är det främst tidigare ägare som säljer?
2. Varför sker noteringen nu?
Kommer bolaget till börsen efter en period av stark börsutveckling, höga värderingar och stor riskvilja?
3. Är värderingen rimlig?
Hur står sig värderingen jämfört med konkurrenter, historiska snitt och bolagets tillväxtutsikter?
Dessa frågor blir särskilt viktiga när det gäller bolag som redan före en notering värderas till hundratals miljarder dollar.
Förväntningarna kring framtida IPO:er som OpenAI och Anthropic kommer sannolikt att vara mycket höga redan från start, vilket ställer extra stora krav på investeraren att analysera värderingen snarare än berättelsen.
Daniel Åstrand
Förstå incitamenten bakom noteringen
Alla börsintroduktioner är inte varningsflaggor. Många bolag går till börsen för att finansiera tillväxt, stärka balansräkningen eller ta nästa steg i sin utveckling.
Men historiken visar att investerare bör vara extra noggranna när många bolag vill noteras samtidigt och riskaptiten på marknaden är hög.
Den centrala frågan är därför inte bara om bolaget verkar intressant, utan vems intresse noteringen faktiskt tjänar. För småsparare är den frågan ofta avgörande.
En börsnotering kan vara början på en lång tillväxtresa. Men den kan också sluta som för många av bolagen som noterades under rekordåret 2021, där majoriteten fortfarande handlas under sina introduktionskurser flera år senare.
När nästa stora IPO-våg kommer – oavsett om den leds av AI-bolag, rymdteknikbolag eller andra framtidssektorer – kommer samma princip att gälla.
Förstå incitamenten bakom noteringen, följ pengarna och var särskilt försiktig när entusiasmen är som störst.
Mattias Malmqvist