Adecco: AI orsakar ingen jobbapokalyps – men Wharton-ekonomerna varnar för vad som väntar

Tre och ett halvt år efter ChatGPT:s genombrott har den stora jobbkrisen fortfarande uteblivit. Tvärtom är sysselsättningsgraden nu rekordhög i OECD:s 38 medlemsländer. Samtidigt varnar två ekonomer från Wharton School för att just den till synes stabila arbetsmarknaden kan dölja en mer långsiktig risk.
På ena sidan står Denis Machuel, vd för världens största bemanningsföretag Adecco Group i Zürich. På den andra presenterar forskarna Gerry Tsoukalas och Brett Falk vid Wharton School ett dystert ekonomiskt dilemma.
Adecco: AI förändrar jobben – inte arbetsmarknaden
I en studie publicerad den 23 juli konstaterar Adecco, enligt Reuters, att AI omformar arbetsmarknaden utan att rasera den. Historiska teknologiskiften, från ångkraft till internet, har aldrig resulterat i massjobbutplåning.
Enligt Machuel finns inget datamässigt stöd för att AI skulle bli ett undantag. Som han uttrycker det: "Med de data vi hittills har finns det inga belägg för att vi kommer att se ett annat scenario med AI."
Machuel pekar dessutom på ett mönster som Reuters uppmärksammar: vissa företag använder AI som täckmantel för varsel som i själva verket beror på svag prestation eller omstrukturering. Microsoft skär ned cirka 2,1 procent av sin globala personalstyrka. HSBC, Amazon och Standard Chartered har genomfört liknande varsel med ökade AI-investeringar som bakgrund.
AI för med sig en massiv evolution i arbetslivet, men en jobbapokalyps är inte i sikte. Det handlar mer om att förändra roller och arbetsuppgifter än att eliminera jobb.
Denis Machuel, vd på Adecco Group enligt Reuters.
Adecco erkänner att nybörjarjobb på kontorsnivå är de mest utsatta. Lösningen är dock inte att skära bort juniora positioner utan att designa om rollerna så att AI kompletterar de anställda snarare än ersätter dem.
Wharton: problemet uppstår när alla gör samma sak
Samtidigt beskriver Tsoukalas och Falk i sitt papper "The AI Layoff Trap" ett klassiskt ekonomiskt fångstdilemma, enligt Business Insider. Ett enskilt företag förstår att för stora varsel urholkar konsumtionsbasen för dess egna produkter.
Trots det blir automatisering det rationella valet. Ett företag som bromsar riskerar att tappa produktivitet, marginaler och marknadsandelar när konkurrenterna investerar mer aggressivt i AI.
Oavsett vad du gör, oavsett vad andra företag gör, är din bästa strategi att adoptera så mycket av den här teknologin som möjligt. Det kallas en dominerande strategi inom ekonomin.
Gerry Tsoukalas, seniorassistent på Wharton School till Business Insider.
Ekonomernas varning är att detta kan utlösa en våg av uppsägningar som i slutänden blir självdestruktiv. När många företag samtidigt ersätter anställda med AI minskar inkomsterna och konsumtionen i ekonomin. Företagen sparar då pengar på kort sikt, men riskerar samtidigt att försvaga den efterfrågan som deras egen försäljning bygger på.
Resultatet kan bli en negativ spiral: bolagen automatiserar för att skydda lönsamheten, uppsägningarna pressar konsumtionen och den svagare efterfrågan leder till ännu fler kostnadsbesparingar.
Tsoukalas avfärdar därför tanken att marknaden automatiskt kommer att lösa problemet. Han föreslår skatter på AI-driven personalersättning kombinerat med subventioner till företag som behåller sina anställda.
Att vänta på frivillig återhållsamhet kallar han "det sämsta möjliga vi kan göra".
Bakom Wharton-forskarnas varning skymtar ett strukturellt skifte som Business Insider lyfter fram. Världsekonomiskt forum uppskattar samtidigt att över 120 miljoner arbetstagare kan behöva byta eller ställa om sina yrken på medellång sikt.
Därmed handlar den avgörande frågan kanske inte om AI tar jobben – utan om arbetsmarknaden hinner anpassa sig i samma takt som tekniken utvecklas.



