Agera nu: Så här stresstestar du din ekonomi i oroliga tider

Stängt Hormuzsund, skenande energipriser och stigande marknadsräntor. Mitt i det oroliga världsläget ger privatekonomen ett oväntat råd: omvärldsläget ska inte styra dina räntebeslut utan kalkylera var dina gränser ligger.

Konflikten i Iran och stoppet i Hormuzsundet har redan satt avtryck i svenska plånböcker, via höjda olje- och gaspriser, dyrare insatsvaror som helium och konstgödsel och stigande boräntor.

Oron är begriplig, men Arques menar att den kan leda fel om den styr besluten.

De senaste sex åren har präglats av den ena krisen efter den andra. Tyvärr bör vi räkna med att det fortsätter vara stökigt på finansmarknaderna. Även om läget i Mellanöstern skulle lugna ned sig är det hög risk att det dyker upp något annat istället.

Arturo Arques, privatekonom, Swedbank och sparbankerna

Tiden före 2020 fungerar inte längre som referenspunkt. Större marginaler och starkare sparbuffertar är det nya normala, enligt Arques.

Din ekonomi avgör – inte nyheternas riktning

Många bolåneägare justerar sina räntebindningstider när omvärlden skakar. Det är just det misstaget Arques vill stoppa.

Många personer gör förändringar inom sina räntebindningstider när det händer något i omvärlden som får räntorna att gå upp eller ner. Till exempel just nu. Men det är inte sådana nyheter som ska styra ditt agerande. Alla framtidsprognoser har felmarginaler, och när det är så här oroligt i omvärlden är felmarginalerna större än vanligt. Det borde du ta höjd för.

Arturo Arques, privatekonom, Swedbank och sparbankerna

Istället rekommenderar han ett konkret stresstest. Banker räknar med rörliga boräntor runt 6 procent som kalkylränta, det vill säga den nivå som prövas när en bolåneansökan bedöms.

Frågan att ställa sig är: klarar din ekonomi den nivån utan att det krackelerar?

Går det utan större problem, är ett rörligt bolån rimligt. Skapar ett sådant scenario allvarliga svårigheter bör åtminstone en del av lånet bindas på längre löptid.

Arques tillägger att detta i praktiken är den enda analys som behövs, oavsett vad tidningsrubrikerna hävdar eller var räntenivåerna råkar ligga just nu.

Gnetandet slår enskilda kloka beslut

Trots den dystra omvärldsbilden förmedlar Aktiellt en tröstande poäng. Den som fond- eller aktiesparade 1 000–2 000 kronor i månaden från början av 1990-talet har i dag en förmögenhet på ett par miljoner kronor, trots finanskriser, pandemi och geopolitisk oro.

Att få en god ekonomisk framtid handlar mycket mer om gnetandet du gör varje dag, år ut och år in, än om att fatta enskilda smarta beslut. Fokusera på det du kan påverka och håll ut även när det är jobbigt.

Arturo Arques, privatekonom, Swedbank och sparbankerna

Arques erkänner att livsförhållanden kan göra det omöjligt för vissa att spara överhuvudtaget, men understryker att de allra flesta svenskar kan bygga en förmögenhet om disciplinen håller.

Siffrorna som visar varför det lönar sig att spara – även när det blåser

Låt siffrorna tala för sig själva. Sätt av 1 500 kronor i månaden i 30 år — utan någon avkastning alls landar det på 540 000 kronor i totalt inbetalt kapital. Men lägg till börsen.

Stockholmsbörsen har historiskt gett en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 9 procent sedan 1870, inklusive utdelningar.

Med den avkastningen — och ränta på ränta-effekten på 1 500 kronor i månaden under 30 år — växer samma sparande till drygt 2 700 000 kronor. Det är fem gånger mer än utan avkastning, trots att du aldrig ändrat ett enda månatligt belopp.

Tid minskar risken dramatiskt: redan vid 10 års sparande har alla perioder sedan andra världskriget gett positiv avkastning.

Så här stresstestar du din boendeekonomi

Teorin är enkel. Räkneexemplet gör det konkret. Ta ett hushåll med två personer och ett gemensamt bolån på 4 miljoner kronor. De rörliga boräntorna (snitträntor) ligger i dag på cirka 2,60–2,65 procent hos storbankerna. Vid det läget ser månadskalkylen ut så här:

*Amorteringskrav på 1 %/år förutsätter belåningsgrad mellan 50–70 %.

Köpviljan på bostadsmarknaden når rekord – 68 procent vill köpa inom sex månader

68 procent av bostadsköparna planerar att köpa inom sex månader, den högsta nivån som uppmätts.

BörskollenMattias Malmqvist

Skillnaden mellan dagens ränteläge och stresstestet är drygt 7 800 kronor mer per månad. Det är den frågan Arques menar att varje bolåneägare måste kunna svara på: Klarar din hushållsbudget den smällen? Och låt därefter det svaret avgöra ditt nästa räntebeslut.