Svenska jobben står emot AI – än så länge

En uppsjö av bedömare varnar för att AI kommer att konkurrera ut hela yrkesgrupper. Men än så länge tycks den svenska arbetsmarknaden ha överlevt tekniken – och vissa jobb står stadigt i stormen. Om man är väldigt rädd för osäkerhet så finns en del säkra kort, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

En AI-oro sprider sig i Sverige. Bedömare och rapporter varnar för olika yrken som tekniken kommer att ta över.

Men frågan är när och om det skiftet kommer att märkas i statistiken.

– Hittills i Sverige ser vi inte tecken på att AI-användningen skulle vara förknippad med någon större påverkan på sysselsättningen eller på arbetslösheten överlag, säger Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB), som ansvarar för arbetsmarknadssiffrorna, har inga data som visar hur AI påverkat de svenska jobben.

Flera statistiker och akademiker blickar i stället mot den färska rapporten ”Strukturomvandlingen och AI”, som Uppsala universitet och Tillväxtanalys nyligen publicerat.

Inga tecken på omvandling

”Några tydliga tecken på en omfattande AI-driven strukturomvandling går ännu inte att observera i den samlade ekonomin”, skriver författarna.

– Där vi ser vissa förändringar och som skulle kunna bero på AI så handlar det framför allt om de som är nyutexaminerade från universitetet, säger Oskar Nordström Skans, en av rapportens författare.

Särskilt gäller det utbildningsprogram som leder till yrken där AI används flitigt, exempelvis programmering.

– Om det exakt har att göra med AI eller inte kan vi låta vara osagt, men det stämmer överens med bilden att AI skapar problem för de som är inträdande i jobb där man kan använda AI för att utföra vissa uppgifter som historiskt gjorts av nyutexaminerade, säger han.

Nya jobb dyker upp

Samtidigt finns det positiva aspekter. AI har skakat fram en mängd nya jobbtitlar.

– En ny teknologi som AI kan automatisera vissa uppgifter, men sedan kan den skapa nya arbetsuppgifter som man inte hade innan. Det kan leda till helt nya yrken på sikt, säger Magnus Lodefalk.

Under året har det annonserats ut tjänster som samordnare på Polismyndighetens AI-grupp, AI-tjänstutvecklare på Landskrona kommun och AI-forskare på telekomtillverkaren Ericsson.

Det har även funnits flera jobb att söka i exempelvis SVT:s nystartade AI- och automationsteam.

Dragkamp avgör

I vilken riktning arbetsmarknaden påverkas beror på om AI lyckas generera fler eller färre nya jobb än vad tekniken konkurrerar ut.

– De här två sakerna har balanserats på ett bra sätt historiskt, och det kan naturligtvis bli så framåt också, säger Nordström Skans.

Men det finns ett scenario som skapar oro – att den negativa aspekten vinner dragkampen.

– Det skulle vara om AI är så pass användbart och slår igenom så snabbt att det inte hinner uppstå nya jobb i samma takt som andra försvinner. Ingen vet exakt hur det kommer att bli.

Finns säkra framtidsjobb

AI:s frammarsch gör utbildningsvalen svårare för många unga.

Men det finns trygga alternativ för den som vill slippa brottas med tekniken i framtiden.

– Om man är väldigt rädd för osäkerhet så finns en del säkra kort. Det finns praktiska yrkesutbildningar på gymnasiet där AI spelar en väldigt marginell roll, säger Nordström Skans och tillägger att det även finns säkra kort vid universiteten.

– Det är helt klart så att vård- och omsorgsyrken har jättestor efterfrågan – allt från läkare till hemtjänsten.

Risken är större för journalister, forskare och ingenjörer.

– AI kan göra allt som handlar om att processa text, siffror, bilder och sådant. Det är där arbetslivet nästan säkert kommer att påverkas mycket – och där kan man tänka sig att det blir svårare att hitta jobb, men det vet vi inte.

Plugga vidare?

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, påpekar att framtidsjobben inte nödvändigtvis kräver längre studier.

– Hantverksjobb, äldreomsorgen, transportnäringen, städjobb och vårdyrken. Det mesta av det kommer att finnas kvar, och är i någon mening framtidsjobben, säger han, och tillägger att även de som är duktiga på AI troligtvis kommer att ha goda framtidsutsikter.

Frågan är om det kommer att löna sig att plugga vidare.

– Ibland är humaniorautbildningar ganska billiga med få resurser och en relativt låg kravnivå. Det kan bli lite slappt och då kanske man inte kan räkna med att man får någon större utdelning av det, säger Alvesson.

Uppsalaprofessorn Nordström Skans är mer optimistisk.

– Tekniken kommer att skapa större osäkerhet kring hur arbetsmarknaden utvecklas. Men jag tror att det fortsatt kommer att finnas efterfrågan på de kompetenser som universiteten tillhandahåller, säger han.