AI-jättarnas lånebehov växer – nu varnas för riskerna

Förväntningarna på artificiell intelligens har bidragit till börsoptimism och stora investeringar. Men vad händer om tekniken inte ger den avkastning som marknaden räknar med? Det är en av frågorna som Internationella valutafonden lyfter i sin senaste stabilitetsrapport.

IMF varnar för att både investeringsbehoven och de ekonomiska vinsterna från AI kan bli lägre än väntat. Om förväntningarna justeras ned kan priserna på AI-relaterade tillgångar falla.

Risken kan förstärkas av hög belåning och investerare som tvingas sälja tillgångar när priserna sjunker. Därmed kan ett bakslag inom tekniksektorn sprida sig till bredare delar av finansmarknaden.

Rapporten presenterades den 13 oktober vid IMF årsmöte i Bangkok. Fonden konstaterar att starka bolagsvinster och optimism kring AI har bidragit till hög riskaptit. Att marknaderna hittills har stått emot påfrestningar innebär dock inte att riskerna har försvunnit.

AI-jättarnas roll på obligationsmarknaden har samtidigt vuxit kraftigt. Enligt Reuters står stora moln- och teknikbolag, så kallade hyperscalers, nu för tio procent av de globala nyemissionerna av obligationer med hög kreditvärdighet. År 2024 var andelen under en procent.

Hög belåning kan förstärka ett AI-bakslag

Om investeringarna bromsar in eller lönsamheten sviker kan priserna på AI-relaterade tillgångar falla. Hög belåning riskerar då att förstärka nedgången, eftersom investerare kan tvingas sälja tillgångar. Det kan öka marknadens volatilitet och sprida oron till andra marknader.

IMF uppmanar därför beslutsfattare att begränsa överdriven belåning och andra former av hävstång, exempelvis via derivat. Fonden varnar för att konsekvenserna av ett AI-bakslag kan bli globala.

Athanasios Vamvakidis på IMF framhåller samtidigt att riskerna inte automatiskt innebär en finansiell kris. Problemen kan bli större om de förstärker befintliga sårbarheter i finanssystemet.

Var och en av dessa risker kan i sig vara hanterbar.

Athanasios Vamvakidis, IMF, i stabilitetsrapporten

Stigande räntor ökar pressen på skuldsatta länder

IMF bedömer att riskerna på obligationsmarknaden har ökat sedan rapporten i april. Högre energipriser har bidragit till stigande statsobligationsräntor. Om centralbankerna dessutom behöver höja styrräntorna för att bekämpa inflationen kan pressen öka på länder med stora skulder och lån som snart behöver ersättas med nya.

Hittills har obligationsmarknaderna hanterat påfrestningarna relativt väl. IMF varnar ändå för att sämre likviditet kan förstärka problemen. Det innebär att det kan bli svårare att köpa och sälja obligationer utan stora prisrörelser.

Bankernas kapitalbuffertar bedöms sammantaget vara motståndskraftiga även i IMF hypotetiska stresscenario. Banker som motsvarar 22 procent av de globala banktillgångarna visar dock svaga kapitalnivåer i testet, jämfört med 18 procent i föregående års test.

Cyberattacker kan störa finansiella tjänster

Den tredje risken gäller omfattande cyberattacker. Ett angrepp mot en viktig finansiell aktör eller central tekniktjänst kan störa verksamheten och skada förtroendet, med spridningseffekter på finansmarknaderna.

IMF pekar också på att beroendet av ett fåtal teknikleverantörer kan öka sårbarheten. Samtidigt gör AI det möjligt att genomföra mer avancerade cyberattacker. Fonden uppmanar därför beslutsfattare att stärka cybersäkerheten och tillsynen över externa teknikleverantörer.

IMF budskap är att finanssystemets motståndskraft behöver stärkas medan marknaderna fortfarande fungerar väl.