AI kräver mer än chip och datacenter – här finns AI-boomens bredare investeringscase
Medan investerare världen över köar för att köpa in sig i datacenter och AI-chips har ett globalt infrastrukturbehov på 106 biljoner dollar börjat locka de kapitalförvaltare som inte vill bli sittande med AI. Bredden på behovet är närmast svindlande: elnät, kärnkraft, vatten, järnvägar och laddstationer.
Infrastrukturtemat sträcker sig långt bortom datacenter. Bland de områden som kapitalförvaltare lyfter fram finns kraftproduktion, elnät, kärnkraft, mobilmaster, järnvägar, förnybar energi, smarta elnät, batterilagring, vatteninfrastruktur samt bolag som bygger den amerikanska infrastrukturen med material, utrustning och teknik.
En McKinsey-rapport från 2025 slår fast att dessa 106 biljoner dollar krävs i kumulativa investeringar fram till 2040, för att möta behoven av både uppgraderad traditionell infrastruktur och ny efterfrågan på fibernät och laddinfrastruktur, rapporterar Barron's. Det handlar inte om ett framtidsscenario utan om ett strukturellt underskott som redan pågår.
Datacenter-modellen bär en dold risk
Matt Farrell, deputy CIO på WE Family Offices, undviker medvetet datacenter i sin portfölj, enligt Barron's. Motiveringen är skarp: marknaden underskattar risken för teknologisk obsolescens, byggkostnaderna är massiva, strukturerna skräddarsydda, och när tioåriga hyresavtal löper ut är det ingenting som tvingar klienterna att förnya.
Farrell föredrar kraftgenerering som AI-angränsande exponering, med argumentet att efterfrågan på el växer även om AI-investeringarna skulle bromsa in. Hans fondval är den värdeinriktade Lazard Global Listed Infrastructure med 12,5 miljarder dollar under förvaltning och exponering mot kraftbolag, mobilmaster och järnvägar.
Även det federala finansieringsläget i USA driver privat kapital in i sektorn. Infrastructure Investment and Jobs Act på 1,2 biljoner dollar inledde en infrastruktursatsning under Biden, men delar av finansieringen drogs sedan tillbaka av Trump-administrationen.
På federal nivå är det svårt att fortsätta producera biljondollar-räkningar för att stödja infrastruktur, så en stor del måste nu komma via privata investeringar.
Jay Jacobs, BlackRock till Barron's.
Bredden är poängen – från kärnkraft till vatten
Derek Miser på Miser Wealth Partners är normalt en stockpicker, men väljer nu ETF:er inom kärnkraft eftersom det är en underkategori där det är svårt att avgöra vem som vinner och inte, enligt Barron's. Dan Payne på SlateStone Wealth lyfter "rebuild America"-temat via fonder som äger bolag med material och kompetens för att bygga, inte för att äga AI-infrastruktur.
Avkastningssiffrorna ger perspektiv. First Trust Nasdaq Clean Edge Smart Grid Infrastructure steg 44,3 procent på ett år, VanEck Uranium and Nuclear 26,7 procent och Global X U.S. Infrastructure Development 33,8 procent, jämfört med Vanguard S&P 500:s 24,9 procent under samma period.
Peter Krull, director of sustainable investing på Earth Equity Advisors, väljer el-nätsfonder och hållbara fastighets-REITs med lägre klimatrisk.
Om jag hade 1 000 dollar och valet stod mellan att placera dem i tech eller i infrastruktur, skulle den absoluta merparten gå till infrastruktur.
Peter Krull, Earth Equity Advisors till Barron's.
Det mest underskattade segmentet är enligt Garvin Jarbusch, CIO på Green Alpha Advisors, vatteninfrastruktur. AI-datacenter förbrukar stora mängder vatten, och bolag som inte räknar med vattenkostnader bär en strukturell blind fläck.
Klimatförändringar och vattenbrist riskerar att sätta nästa stora omvälvning på agendan, på samma sätt som AI-boomen blottlade bristerna i elnätet. Invesco Water Resources ETF på 2 miljarder dollar riktar in sig på bolag inom bevattning och vattenmätning, en nisch vars fundamentala relevans växer i takt med att vattenresurserna pressas hårdare.
Fem infrastrukturfonder att bevaka:
| Fond | 1 år | 3 år (årsvis) |
|---|---|---|
| First Trust Nasdaq Clean Edge Smart Grid Infrastructure | 44,3% | 24,2% |
| Global X U.S. Infrastructure Development | 33,8% | 25,0% |
| VanEck Uranium and Nuclear | 26,7% | 31,3% |
| Lazard Global Listed Infrastructure | 16,7% | 14,1% |
| State Street Utilities Select Sector SPDR | 0,6% | 11,9% |
Avkastning per 8 juni 2026. Källa: Morningstar/Barron's.
Sverige speglar den globala bilden
Sverige befinner sig mitt i samma strukturella investeringsvåg som resten av världen.
Enligt Prognoscentret väntas de samlade infrastrukturinvesteringarna öka med 6 procent i reala termer under 2026 och uppgå till 284 miljarder kronor.
Sammantaget under perioden 2025–2028 väntas satsningarna öka med drygt 50 miljarder, eller drygt 20 procent i reala termer.
Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet och ökade försvarssatsningar driver tillväxten brett. Sett till kronor och ören är det elnätsutbyggnaden, järnvägsinvesteringarna och ökat vägunderhåll som bidrar mest.
Största delen av finansieringen kommer från offentliga medel eller taxor inom en monopolmarknad.
En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet.
Dennis Jerkovic