Nätmäklarkonkurrensen som tvingar fram en branschrevolution – så tjänar du som sparare

Avanza och Nordnet kontrollerar vardera mer än 1 000 miljarder kronor i sparkapital och har länge kunnat sätta spelreglerna. På senare år har tre svenska utmanare, såväl som innovativa globala spelare, förändrat maktbalansen – och det är du som sparare som gynnas.
Sverige uppfann nätmäkleri i Europa. Swedbank lanserade Nettrade i maj 1996 som den allra första tjänsten i sitt slag på kontinenten. Tre decennier senare kontrollerar Avanza och Nordnet marknaden med börsvärden på 56 respektive 85 miljarder kronor.
Konkurrensen de senaste åren har tvingat fram förändringar som gynnar vanliga sparare mer än någonsin.
Innehåller annonslänkar till eToro.
Tre uppstickare slår hål på prisstrukturen
Savr var först med att vända upp och ned på branschstandarden. Plattformen, som numera ägs av Länsförsäkringar, återbetalar fondprovisioner till kunderna och tar i stället ut en årsavgift på 0,04 till 0,09 procent. Det gör fondsparandet märkbart billigare.
Montrose, del av DNB Carnegie, tillämpar samma modell och erbjöd aktiehandel redan från start när plattformen lanserades 2024. Minimicourtaget hos Montrose är 1 krona per affär. Hos de stora kan samma affär kosta tiotals kronor i fel courtageklass.
Plattformen har passerat 10 miljarder i investerat kapital och erbjuder värdepappersbelåning från 0,29 procents ränta vid låg belåningsgrad.
Levler, byggt av Söderberg & Partners med 17 miljarder i sparkapital, valde en annan väg. Prissättningen ligger cirka 25 procent under de stora aktörernas courtageklasser.
Tre utmanare, tre modeller, men alla pekar åt samma håll för spararen: lägre kostnader.
Courtageklasserna är en känd stötesten. Avanza och Nordnet kräver att kunden väljer prismodell i förväg, vilket slår hårt mot den som varvar stora och små affärer.
Avanza mjukade i december och tillåter nu byte av courtageklass hur ofta som helst, men har ännu inte tagit steget till en dynamisk modell utan minimicourtage.
Jättarna svarar med nya verktyg
Konkurrenstrycket har drivit fram mer än sänkta priser, visar en genomgång av Privata Affärer. Nordnet adderade nio nya marknader under 2025, däribland Frankrike, Italien och Spanien, och lanserade en egen tysk indexfond med låg avgift samt AI-genererade nyhetssammanfattningar.
Avanza har lanserat en bred Sverige-indexfond till 0,15 procent i förvaltningsavgift och gjort 250 europeiska aktier handelsbara online, inklusive brittiska.
Det mest anmärkningsvärda är dock möjligheten för kunder att delta i riktade nyemissioner. Hittills har det gällt NP3 pref, Emilshus pref och Sagax D, en marknadstillgång som tidigare nästan uteslutande tillhörde institutionerna.
Båda nätmäklarna har också adderat algoritmisk handel.
AI-fronten där Sverige ännu inte hänger med
En av tre unga svenskar uppger att de är redo att fatta investeringsbeslut baserade på AI-råd. De flesta AI-verktyg saknar dock portföljkännedom. ChatGPT börjar om från noll vid varje ny konversation och fångar inte de senaste marknadsrörelserna.
Den 16 april 2026 relanserade den globala nätmäklaren eToro sin assistent Tori med persistent minne över sessioner, realtidssentiment hämtat från X via Grok 4.2 och Agent Portfolios. Med Agent Portfolios kopplas en AI-agent till en separat delportfölj helt utan kodning.
Genom att integrera Grok 4.2 direkt i Tori tar vi marknadens puls till vardagsinvesteraren. Vi omvandlar realtidssentiment till strukturerad intelligens som investerare kan agera på omedelbart.
Yoni Assia, medgrundare och VD på eToro

Bland svenska aktörer är Montrose den som kommit längst. Som den första europeiska plattformen erbjuder den kunder en MCP-koppling, det vill säga möjligheten att koppla sin portfölj direkt till en AI-assistent.
Om realtidssentiment faktiskt förbättrar investeringsresultaten i stor skala är fortfarande en öppen fråga men det är tydlig åt vilket håll det bär.


