Allt dyrare att bo i Sverige – så kan du undvika plötsliga avgiftshöjningar
Bostadsrättsföreningar i Sverige har under de senaste två åren tvingats höja avgifterna betydligt. Bakom utvecklingen ligger ökade ränte- och driftskostnader, vilket påverkar boendekostnaden för många hushåll. Så många som nio av tio föreningar har höjt avgiften. För bostadsköpare finns det sätt att se om avgiften kan behöva höjas.
- Nästan alla bostadsrättsföreningar har höjt avgifterna de senaste två åren.
- Störst höjningar har skett i Storstockholm och bland nyare föreningar.
- Räntekostnaderna har ökat kraftigt, särskilt mellan 2022 och 2023.
En undersökning av SBAB visar att 93 procent av Sveriges bostadsrättsföreningar har höjt avgiften minst ett av de senaste två åren. Av dessa har två tredjedelar genomfört höjningar både 2023 och 2024. Resultaten bygger på data från föreningarnas årsredovisningar för 2022–2024.
Stora och geografiska skillnader i avgiftshöjningar
Bland de föreningar som justerat avgiften båda åren har den sammanlagda ökningen mellan 2022 och 2024 varit omkring 20 procent. I genomsnitt har avgiften i samtliga föreningar med höjning ökat med 15 procent under perioden.
Höjningarna var större mellan 2023 och 2024 än året innan, med i snitt 9 procent jämfört med 7 procent mellan 2022 och 2023. Storstockholm sticker ut med högre höjningar än övriga landet, särskilt jämfört med norra Sverige där ökningen varit lägre.
Vi ser att höjningarna var större mellan 2023 och 2024 än mellan 2022 och 2023. Det kan finnas flera möjliga förklaringar till detta. En är att de första justeringarna inte fullt ut täckte de initialt ökade ränte- och driftskostnaderna. En annan att räntan varit bunden på vissa föreningslån och initialt inte påverkats av ränteuppgången, eller en kombination av båda. Samtidigt är det troligt att många föreningar medvetet valt att höja avgifterna stegvis snarare än att ta hela höjningen på en gång för att inte behöva chockhöja avgiften.
Jennie Leffler, bostadsmarknadsexpert SBAB.
Nyare bostadsrättsföreningar, byggda 2015 eller senare, har genomgående höjt avgifterna mer än äldre föreningar. För 2024 låg den genomsnittliga avgiften för äldre föreningar på 809 kronor per kvadratmeter och år, medan nyare föreningar låg på 822 kronor.
Ökade kostnader driver avgiftshöjningarna
Driftskostnaderna har enligt SBAB ökat med 12 procent mellan 2022 och 2024. Ökade utgifter för värme och vatten bidrar till denna utveckling.
Räntekostnaderna har ökat snabbare, med en genomsnittlig ökning på 77 procent mellan 2022 och 2023 och ytterligare 27 procent året därpå. Enskilda regioner, som Storstockholm och Stormalmö, har haft ännu högre ökningstakt.
Bostadsrättsföreningar med hög belåning och stor andel rörliga lån har drabbats särskilt hårt av ränteuppgången.
SBAB:s genomgång bygger på föreningar med mellan 10 och 499 lägenheter och data från Boolis brf-databas.
Så kan du se om avgiften behöver höjas
Börskollen har tidigare rapporterat att många bostadsrättsföreningar pressas inte bara av högre räntor och driftkostnader, utan också av otillräckligt sparande till framtida underhåll. Det är vanligt att föreningar går med underskott – något som på sikt kan leda till ytterligare avgiftshöjningar.
Från och med nästa år skärps kraven på redovisningen när alla bostadsrättsföreningar måste följa K3-regelverket, rapporterar Dagens Nyheter. Det innebär tydligare avskrivningar och bättre insyn i hur väl föreningens sparande matchar det faktiska underhållsbehovet.
Som bostadsköpare är det därför viktigt att granska föreningens skuldsättning, tekniska underhållsplan och sparnivåer. Om sparandet ligger under det faktiska behovet kan avgiften behöva höjas rejält. Ett exempel visar att en lägenhet på 70 kvadratmeter kan drabbas av en höjning på nästan 900 kronor i månaden om sparandet släpar efter.
Att gå igenom föreningens ekonomi noggrant innan köp är därmed ett sätt att skydda sig mot oväntade och kraftiga avgiftshöjningar.