Bostadsköpare: Så undviker du oväntade avgiftshöjningar

Många bostadsrättsföreningar står inför utmaningar med ökade kostnader och otillräckligt sparande till framtida underhåll. Det kan leda till höjda månadsavgifter för att täcka underhållskostnader. Men hur kan man som köpare bedöma risken för avgiftshöjningar?

• Fler bostadsrättsföreningar drivs med underskott än tidigare
• Nya redovisningsregler ökar transparensen kring underhållsbehov
• Avgiften kan behöva höjas kraftigt för att täcka faktiska kostnader

Bostadsrättsföreningarnas ekonomi har förändrats de senaste åren och många föreningar sparar idag mindre än vad som krävs för att täcka framtida underhåll. Det rapporterar Dagens Nyheter. Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, säger till tidningen att det numera är vanligt att föreningar går med underskott, vilket på sikt kan leda till höjda månadsavgifter för att täcka underhållskostnader.

Ökade krav på redovisning och sparande

Från och med nästa år måste alla bostadsrättsföreningar använda redovisningsregelverket K3. Det innebär att avskrivningarna och byggnadens slitagekostnader blir tydligare i årsredovisningen, vilket kan ge en bättre bild av föreningens långsiktiga sparande.

Syftet med denna förändring är att ge bättre insyn i vilka föreningar som sparar tillräckligt för framtida underhåll och vilka som inte gör det.

Jag har 30 års erfarenhet av att sitta som ordförande i bostadsrättsföreningar. Tidigare fanns en heder bland de som satt i styrelsen att inte lämna ifrån sig ekonomin i sämre skick än när man tillträdde. Man gick inte med underskott på den tiden och såg till att sparandet överensstämde med sparbehovet.

Arturo Arques till Dagens Nyheter.

Idag är det dock vanligare att föreningar väljer att hålla nere avgifterna för att göra bostäderna mer attraktiva på marknaden, även om det innebär underskott och ökad risk för framtida avgiftshöjningar.

Så kan du som köpare räkna på avgiftshöjningar

Som bostadsköpare rekommenderas att granska föreningens skuldsättning och den tekniska underhållsplanen. Lägenhetens andel av föreningens lån bör räknas in i den totala köpeskillingen.

Det är även viktigt att jämföra det årliga sparbehovet enligt underhållsplanen med det faktiska sparandet som redovisas. Om det faktiska sparandet är lägre än behovet, kan avgiften behöva höjas.

Ett exempel visar att om sparbehovet är 350 kronor per kvadratmeter och det faktiska sparandet 200 kronor, saknas 150 kronor per kvadratmeter. För en lägenhet på 70 kvadratmeter innebär det en höjning av månadsavgiften med 875 kronor, eller 22 procent.

För bostadsköpare blir det alltså allt viktigare att granska föreningens ekonomi och underhållsplan för att undvika oväntade avgiftshöjningar.