Analysen avslöjar: Konflikter är köplägen – börsen stiger 83% av gångerna en månad efter eskalering
Varje gång en konflikt har startat i världen sedan 1990 har börsen i genomsnitt stått högre en månad senare, med 83 procents träffsäkerhet. Ändå sålde investerare när konflikten i Mellanöstern eskalerade i februari, och OMXS30 rasade 13 procent. Nu är hela fallet återhämtat.
Det är ett välbekant mönster: geopolitiken spårar ur, börsen faller, investerare flyr till säkra hamnar. Känslan av att "den här gången är det annorlunda" är stark. Men data berättar en annan historia.
83 procents träffsäkerhet – mönstret är tydligare än rädslan
HSBC:s analys av tolv stora geopolitiska eskaleringar sedan 1990, från Gulfkriget till Ukraina, visar att S&P 500 i genomsnitt handlades 1 procent högre en vecka efter en eskalering och 2,5 procent högre en månad senare, enligt CNBC.
Träffsäkerheten en månad efter eskalering uppgår till 83 procent, enligt HSBC:s data. Det vanliga utfallet är inte utdragna börsnedgångar, utan snabb rekyl.
Max Kettner, HSBC:s chief multi-asset strategist, är explicit i sin slutsats: han är "max bullish" på aktier och avfärdar argumentet att den här konflikten är av ett annat slag.
Helgens nyhetsflöde har verkligen inte varit uppmuntrande. Men det är precis den här typen av dippar som man snabbt måste utnyttja under de kommande veckorna. Viktigare är att förändringen jämfört med för en månad sedan är positiv – och att vårt sentiments- och positioneringsramverk fortfarande sänder en köpsignal. Kort sagt: var snabb.
Max Kettner, chefstrateg för flera tillgångar på HSBC.
Kettner pekar på att finansiella förhållanden lättat påtagligt under de tre senaste veckorna och att bensinkostnaderna sjunkit markant. Det initiala fallet var ovanligt stort och utdraget jämfört med historiken, men det gör inte återhämtningen oväntad.
Tvärtom noterar Kettner att förlusterna historiskt sett brukar vara mer än återhämtade redan en vecka efter en initial eskalering, med nära 100 procents träffsäkerhet en månad senare.
Så har börsen reagerat en månad efter stora konflikter sedan 1990:
| Konflikt | S&P 500 efter 1 månad |
|---|---|
| 1990 – Gulfkriget | −8,2 % |
| 1991 – Kuwait | +12,5 % |
| 1995 – Jugoslavien | +4,4 % |
| 1998 – Operation Desert Fox | +4,3 % |
| 1999 – Kosovokriget | +7,1 % |
| 2001 – Afghanistan | +2,9 % |
| 2003 – Irakkriget | +2,2 % |
| 2011 – Libyen | +2,0 % |
| 2014 – ISIS | +2,1 % |
| 2017 – Syrien | +1,9 % |
| 2022 – Ukraina | +5,9 % |
| 2026 – Mellanöstern | −7,8 % |
| Genomsnitt | +2,5 % |
| Median | +2,6 % |
| Andel uppgång (träffsäkerhet) | 83 % |
Källa: CNBC / HSBC.
Loopen som driver Stockholmsbörsen mot nya toppar
På Stockholmsbörsen är bilden konkret: OMXS30 handlades strax över 3 200 punkter vid februaritoppen, rasade som mest 13 procent intradag och bottnade strax under 2 800 punkter.
Den nivån sammanföll med det långsiktiga glidande medelvärdet MA200, en teknisk stödzon som också utgjorde startpunkten för fjolårets rally. Hela nedgången är nu i princip återhämtad.
Martin Hallström, analytiker på Swedbank, citerad av Dagens industri, beskriver dynamiken som en självförstärkande loop: stigande aktiekurser lockar kapital, kapital stärker sentiment, sentiment driver ytterligare inflöden.
Jag tror inte bara att vi når de tidigare nivåerna – jag tror att vi går förbi dem.
Martin Hallström, analytiker på Swedbank.
Hallström ser ingen tydlig "ankring" vid de gamla toppnivåerna, det vill säga att investerare inte låser fast sig vid tidigare kurstak som naturliga säljpunkter. Det öppnar för att uppgången kan fortsätta utan kraftigt motstånd.
Kortsiktigt är bilden mer försiktig. Sentimentsindikatorer beskrivs som "stretchade" efter den snabba återhämtningen, vilket öppnar för en mer volatil utveckling i närtid.
Nästa konkreta mål för OMXS30 är intervallet 3 265–3 325 punkter, en uppgång på cirka 5 procent från fredagens stängning. Når marknaden dit utan att möta kraftigt säljtryck, finns enligt Hallström inget uppenbart tak i sikte.
Mattias Malmqvist