En segerns dag för Socialdemokraterna, tycker partiledaren Magdalena Andersson om torsdagens breda överenskommelse om ett balansmål i statens finanser. Den interna kritiken i partiet utgör bara en liten minoritet, enligt henne.
Efter att Socialdemokraterna gjort upp med Tidöpartierna (M, KD, SD och L) om att slopa överskottsmålet och gå mot ett balansmål från och med 2027, höjdes kritiska röster inom det egna partiet.
Inte mot slopandet av överskottsmålet, utan att S borde ha krokat arm med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och propagerat för ett underskottsmål, något som skulle lösgöra betydligt mer pengar att satsa på bland annat infrastrukturen och klimatomställningen.
Tog initiativet
Men Magdalena Andersson står på sig och vill göra en historisk påminnelse – att det var Socialdemokraterna som redan 2015 tog initiativ till att slopa överskottsmålet.
– I går var en segerns dag för oss socialdemokrater. Äntligen så har vi fått med andra partier i Sverige på att vi ska ha ett balansmål, säger Andersson.
Men uppenbart finns det de som tycker att S borde ha gått ännu längre nu.
– Absolut, det finns en del som förfäktar att vi skulle driva statsbudgeten med mycket omfattande underskott och bygga upp en betydligt större statsskuld. Det har ju aldrig varit socialdemokratisk politik och det avslogs också på partikongressen, säger Andersson.
"Liten minoritet"
Kritiken mot balansmålet kom dels från LO, men också från vissa inom partiet, bland annat under torsdagens möte i S riksdagsgrupp.
– Men ingen som var där skulle beskriva mötet som stökigt. Den här diskussionen hade vi på kongressen också. Det var en liten minoritet som tyckte att vi skulle driva statsfinanserna med omfattande underskott. Det är samma personer som står fast i den uppfattningen, säger Magdalena Andersson.
Fakta: Mål i statsfinanserna
Överskottsmålet i de offentliga finanserna sänktes av riksdagen till 0,33 procent (som andel av BNP) över en konjunkturcykel för fem år sedan, från tidigare en procent. Om tre år kan det försvinna helt och hållet, enligt slutsatserna i ett betänkande som på torsdagen lades fram av en kommitté med alla riksdagspartier representerade.
Det bedöms öka budgetutrymmet för kommande regeringar med cirka 25 miljarder kronor per år.
Budgetregeln om att staten alltid ska gå plus – från början med 2 procent – härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.
Skuldankaret som kommittén vill bevara säger att den sammanlagda skulden för hela den offentliga sektorn – det vill säga staten, kommunerna och regionerna – ska vara 35 procent av BNP.
Källa: Olle Lindström/TT