Är elnät nästa stora investeringstema? Den tråkiga infrastrukturen som nu lockar
Svenska kraftnät ska mer än fördubbla sina årliga investeringar i stamnätet. AI-datacenteransökningar i Stockholmsregionen femfaldigades 2025. Kapitalmarknaden ser plötsligt på grå transformatorstationer med nya ögon.
Det svenska stamnätet byggdes till stora delar på 1940- och 1950-talen. Nu ska 180 miljarder kronor investeras i en upprustning under perioden 2026–2035, vilket gör det till en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid.
Kön av datacenter avslöjar flaskhalsen
Enbart i elområde SE3 femfaldigades AI-datacenteransökningarna på ett år: från 1 310 MW under 2024 till 6 692 MW under 2025 enligt Kärnavfallsrådet. Det är mer än dubbelt så mycket el som Sverige som helhet förbrukar under sin mest belastade timme på året.
Trycket är inte tillfälligt. Datacenters elförbrukning i Sverige väntas växa från 4 TWh till 14–15 TWh fram till 2030. Det motsvarar ungefär en miljon hushålls tillkommande förbrukning på sex år.
Det handlar om en investeringsökning på nära 300 procent jämfört med för två-tre år sedan, men redan till 2028 ser vi investeringar på 20 miljarder kronor.
Magnus Lindholm, chef för nätdivisionen på Svenska kraftnät
AI-racet drivs av servrar och chipbolag på börsen och det är dessa bolag som dominerar rubrikerna. Det är ändå kablar i marken och elstolpar i skogen som avgör om elen faktiskt når fram.
Globalt kapital byter riktning
Rörelsen är global. Elnätsinvesteringar passerade 470 miljarder dollar under 2025, för första gången i historien, en ökning med 16 procent på ett år, enligt Bloomberg. IEA kräver ytterligare 50 procent uppgång till 2030 för att möta den accelererande efterfrågan.
Mer än 2 500 GW sol- och vindprojekt globalt sitter fast i anslutningsköer. Elnätet är den verkliga flaskhalsen, inte brist på förnybar produktion.
Börsen har noterat detta. SEB-förvaltaren Robert Vicsai lyfter fram ABB, Schneider Electric och Prysmian som direkta vinnare på elektrifieringstemat.
Kabeltillverkarna Prysmian, Nexans och NKT kontrollerar tillsammans över 75 procent av den västerländska marknaden för högspänningskablar. Submarinkablar och HVDC-förbindelser väntas växa med över 11 procent årligen.
Reglering och byggtid bromsar
Elnätsbolag är naturliga monopol med reglerade intäktsramar. Konkurrensverket inledde i mars 2026 en granskning av elnätsbolagens prisbildning efter klagomål om avgiftshöjningar utan tydlig kostnadskoppling.
Daniel Åstrand
En ny stamnätsledning i Sverige kan ta tio år att planera och bygga. Kapitalet vill in nu, men tillståndsprocesserna följer en annan tidslinje i landet.
Svenska kraftnäts egna scenarier understryker också osäkerheten att ett fåtal stora aktörers beslut kan få avgörande påverkan på hur efterfrågan slutligen blir. Med detta i beakt är det en bransch under kraftig förändring både i närtid samt framtid och som lockar intresse från flera håll.