Åtta år av handelskrig – Kina står fortfarande starkt mot USA
USA har använt tullar, exportrestriktioner och industripolitik för att minska Kinas inflytande över världshandeln. Men efter åtta år ifrågasätts nu resultatet. Enligt en analys i Bloomberg Opinion har flera av Washingtons viktigaste mål inte uppnåtts – samtidigt som Kina har stärkt sin position på andra exportmarknader.
När Trump-administrationen sjösatte sin tulloffensiv mot Kina 2018 var målen tydliga: pressa tillbaka statsstyrd industripolitik, krympa handelsöverskottet, minska det amerikanska beroendet och bromsa den kinesiska tekniska uppgången. Åtta år senare granskar ekonomen Scott Lincicome vid Cato Institute resultatet i en analys publicerad av Bloomberg Opinion — och slutsatsen är tydlig: USA har inte nått flera av de mål som sattes upp.
Siffrorna ser bra ut på ytan
Det finns ett resultat som sticker ut. Kinas andel av USA:s varuimport föll från 21,6 procent 2017 till cirka 9 procent 2025, vilket är en dramatisk förändring.
Apple har flyttat delar av sin produktion till Indien, Vietnam och Mexiko. Det är ett konkret tecken på att beroendeminskning faktiskt skett.
Men siffrorna är missvisande. Ny forskning visar att kinesiskt innehåll fortsätter att nå den amerikanska marknaden i stor omfattning, antingen direkt eller via tredjeland som Vietnam, Mexiko och Indien.
Andelen i USA:s import har sjunkit, men källan har inte försvunnit.
FAKTA / Handelskriget i siffror
Tullnivåer vid konfliktens topp (maj 2025): USA höjde tullarna på kinesiska varor till 145 procent. Kina svarade med 125 procent på amerikanska varor.
I maj 2025 meddelade USA och Kina att de nått ett genombrott i handelssamtalen och enats om att tillfälligt sänka tullarna under 90 dagar.
USA sänkte sina tullar från 145 till 30 procent, medan Kina kapade sina från 125 till 10 procent.
USA och Kina kom sedan överens om att förlänga pausen i handelskriget till januari, efter att den ursprungliga överenskommelsen hade sitt slutdatum den 10 november. "Den kommer att förlängas till den 10 januari för att ge oss mer tid", uppgav finansminister Scott Bessent.
Beskedet kom bara någon timme efter att Kinas president Xi Jinping landat i Washington för att möta Donald Trump.
Kina stärkte sin position på andra marknader
Medan exporten till USA pressades sökte kinesiska exportörer nya vägar. Handelsöverskottet slog rekord 2025 och analysen bedömer att 2026 är på väg att matcha samma nivå.
Exporten av elfordon och andra avancerade produkter tog fart på marknader utanför USA. Kinesiska företag ökade också investeringarna i produktionsländer med lägre amerikanska tullar.
Den internationella expansionen bromsades alltså inte utan omdirigerades. Kina är dessutom fortfarande världens största tillverkningsnation och den största producenten och exportören av insatsvaror.
Exportkontrollerna på avancerade chip slog tillbaka hårdare än förväntat. Enligt forskningsföretaget Epoch AI hade hundratusentals Nvidia-chip nått Kina i strid med restriktionerna vid slutet av 2025.
Restriktionerna mot Nvidia och ASML fick dessutom den oavsedda effekten att kinesiska företag intensifierade arbetet med egna tekniska alternativ. På sikt riskerar det att stänga ute amerikanska bolag från marknaden.
Peking har inte rört sin statsstyrda ekonomiska modell. Statens roll är fortsatt omfattande och teknisk självförsörjning är ett uttalat prioriterat mål — ett av de fyra centrala mål som offensiven 2018 syftade till att förändra.
Lincicombes slutsats pekar mot ett smalare fokus: rikta in åtgärderna på specifika och definierbara säkerhetshot, bygg starkare allianser och investera i den egna konkurrenskraften. Det är en annan strategi än breda tullar.
TT Nyhetsbyrån and Daniel Åstrand
Laddar kommentarer…