Banken: Då höjs den svenska styrräntan
Sveriges ekonomi ser ut att återhämta sig snabbare än väntat, vilket kan bana väg för en höjning av styrräntan 2026. Det menar DNB Carnegie i en analys. Banken justerar upp sina BNP-prognoser och räknar med att Riksbanken höjer räntan till 2,00 procent i november 2026.
Sveriges ekonomiska återhämtning har accelererat efter en svacka i början av 2025. DNB Carnegie ser nu tecken på ökat resursutnyttjande och förbättrade tillväxtutsikter fram till 2027. Det rapporterar Nyhetsbyrån Direkt.
Starkare konjunktur och reviderade BNP-prognoser
Banken lyfter fram att både penning- och finanspolitiska åtgärder har bidragit till ökad aktivitet. Under 2025 väntas BNP växa med 2,0 procent, vilket är en uppjustering från tidigare 1,3 procent. För 2026 beräknas tillväxten öka till 2,9 procent, jämfört med tidigare 2,3 procent. Prognosen för 2027 är en BNP-tillväxt på 2,3 procent.
DNB Carnegie betonar att de offentliga investeringarna, särskilt inom försvaret, och en robust inhemsk efterfrågan utgör viktiga tillväxtfaktorer. Samtidigt väntas nettoexportens bidrag minska i takt med att importen ökar och marknadsutsikterna i Europa stärks, enligt Nyhetsbyrån Direkt.
Ökad konsumtionskraft och förbättrad arbetsmarknad
Lägre räntekostnader, dämpad inflation samt sänkta skatter på inkomst, el och mat, inklusive en halverad matmoms från april 2026, lyfts fram som avgörande faktorer för hushållens köpkraft. Högre löner och en fortsatt hög sparkvot kan ytterligare förstärka konsumtionen under 2026.
Arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning efter flera år med stigande arbetslöshet. DNB Carnegie förutspår att arbetslösheten sjunker från 8,4 procent i år till 7,2 procent 2029.
Räntan höjs när ekonomin når balans
Mot bakgrund av den förbättrade tillväxten och en inflation som väntas stabiliseras på en något förhöjd nivå, bedömer banken att Riksbanken inleder räntehöjningar i november 2026. Styrräntan beräknas då höjas till 2,00 procent och nå 2,50 procent under 2027, i linje med tidigare prognoser.
Detta återspeglar vår förväntan att den svenska ekonomin då kommer att ha återgått till en balanserad position, med ett något positivt produktionsgap men en måttligt förhöjd underliggande inflation
Ulf Andersson, chefekonom DNB Carnegie.
DNB Carnegie framhåller att globala geopolitiska förändringar fortsatt innebär osäkerhet, men att strukturella faktorer kan bidra till en ihållande men måttlig kärninflation kring 2,5 procent.