Barnfamiljerna i centrum när partierna öppnar plånboken – så ser partiernas förslag ut

Från KD:s 36 900 kronor på mammans pensionskonto till Vänsterpartiets bebispeng på 15 000 kronor – inför valet tävlar samtliga åtta riksdagspartier om samma väljargrupp: barnfamiljerna.

Inför riksdagsvalet den 13 september har partierna lagt fram omkring 70 plånboksförslag. Att så många har konkretiserats redan nu är anmärkningsvärt, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández. Särskilt eftersom svensk ekonomi växer och hushållens köpkraft ligger på historiskt höga nivåer.

Förklaringen till barnfamiljens särställning i valrörelsen är inte svår att hitta. Villaägande och bilkörande familjer har de senaste åren drabbats hårdare än andra hushåll av stigande bolånekostnader, svängiga el- och drivmedelspriser och en tyngre matkasse.

Det politiska vakuumet som uppstod fylldes snabbt. Fernández pekar också på att barnfamiljer tenderar att lägga en stor andel av sin inkomst på konsumtion, vilket gör satsningarna "tillväxtorienterade" – ett argument partierna använder för att motivera generositeten.

Stora skillnader mellan partierna

Mat, kläder, fritidsaktiviteter och vab-dagar märks direkt i familjens budget. Tillsammans med det låga barnafödandet har det gjort barnfamiljernas ekonomi till en het valfråga, enligt Plus1.

Men partierna väljer olika vägar. Den tydligaste skiljelinjen handlar om vilka familjer som får stöd – och om pengarna ska komma genom bidrag, skattesänkningar eller förändrade regler.

• Kristdemokraterna vill höja barnbidraget från 1 250 till 2 000 kronor per barn och månad samt förlänga föräldraförsäkringen med sex månader.
• Vänsterpartiet föreslår 500 kronor mer i barnbidrag, en bebispeng på 15 000 kronor vid första barnet och ytterligare 300 kronor för ensamstående föräldrar.
• Miljöpartiet vill höja barnbidraget med 350 kronor per barn och ge ensamstående föräldrar ett extra tillägg på 800 kronor per barn och månad.
• Socialdemokraterna vill betala ut dubbla barnbidrag i juni och december. Det ger en tvåbarnsfamilj 5 000 kronor extra per år.
• Moderaterna lovar att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få omkring 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod, bland annat genom lägre skatt på arbete.
• Liberalerna föreslår en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn till familjer som delar föräldraförsäkringen mer lika. Partiet vill också höja vab-ersättningen till 90 procent under de fem första vab-dagarna per förälder.
• Centerpartiet vill att barnbidraget alltid delas lika mellan föräldrarna och att flerbarnstillägget blir mer träffsäkert.
• Sverigedemokraterna vill reformera barnbidraget för att förbättra möjligheterna att bilda och försörja en familj, men har ännu inte angett någon konkret nivå.

Barnbidraget är i dag 1 250 kronor per barn. En tvåbarnsfamilj får 2 500 kronor i grundbelopp och 150 kronor i flerbarnstillägg – totalt 2 650 kronor i månaden, enligt Försäkringskassan.

Räknat enbart på grundbeloppet skulle KD förslag ge en tvåbarnsfamilj 18 000 kronor mer per år. Vänsterpartiets höjning skulle ge 12 000 kronor mer och Miljöpartiets 8 400 kronor mer.

För en ensamstående tvåbarnsförälder skulle MP:s generella höjning och särskilda tillägg tillsammans innebära 2 300 kronor mer i månaden.

Hela plånboken avgör

Barnbidraget är bara en del av bilden. Inkomst, boende, arbetssituation, sparande och rätten till olika stöd påverkar vilket parti som ger mest i plånboken.

I Expressens typkalkyl får en tvåbarnsfamilj där föräldrarna tjänar 40 000 kronor vardera 4 563 kronor mer per månad med Moderaternas samlade förslag. Med Miljöpartiets politik blir nettoeffekten i samma kalkyl minus 84 kronor.

För ett höginkomsthushåll med löner på 100 000 respektive 70 000 kronor blir skillnaden ännu större. Expressens modell visar plus 4 829 kronor med Moderaternas politik och minus 2 284 kronor med Vänsterpartiets.

Kalkylerna tydliggör partiernas olika prioriteringar: Moderaternas skattesänkningar gynnar främst hushåll med två arbetsinkomster, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet riktar mer stöd till ensamstående och familjer med mindre marginaler.

Siffrorna är samtidigt bara räkneexempel. Det finns ingen vinnare för alla barnfamiljer – utfallet avgörs av varje hushålls ekonomi och livssituation

Att man har barn förändrar utfallet rejält i de flesta partiers förslag. En barnfamilj kan enligt flera förslag få över tusen kronor mer i månaden, medan ett par utan barn på samma inkomst får ingenting.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, enligt Expressen.

Löftenas gräns – 95 miljarder räcker inte till allt

Bakom generositeten finns en inbyggd matematisk spänning som sällan nämns högt i debatten. Konjunkturinstitutet bedömer, enligt SEB, att reformutrymmet under nästa mandatperiod uppgår till 95 miljarder kronor, knappt 24 miljarder per år.

Det låter som mycket – tills man vet att bara en av årets stora åtgärder, den halverade matmomsen, kostade 25 miljarder kronor. Varje hundralapp som barnbidraget höjs kostar dessutom drygt 2 miljarder kronor.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar och tidigare tjänsteman i Regeringskansliet är, enligt Expressen, tydlig i sin bedömning: "Partiernas finansiering är ofta mindre konkret än själva löftena".

Högersidan räknar med att sänkt skatt på arbete leder till fler sysselsatta och därmed ökade skatteintäkter. Vänstersidan finansierar med höjd skatt på kapital och höga inkomster. Ingendera sidan presenterar en fullt hopsatt kalkyl.

Koalitionsköket avgör vad som faktiskt levereras

Enligt SEB pekar det mesta mot en koalitionsregering efter valet, vilket innebär att förhandlingsbordet kommer att gallra hårt bland löftena. Historiken är tydlig: det som verkar självklart i ett valmanifest brukar se annorlunda ut när kompromisserna är klara.

Barnfamiljen har blivit valets nav av en kombination av ekonomisk press, politisk kalkyl och demografisk oro. Oavsett vem som tar regeringsmakten den 13 september väntas barnfamiljen bli en vinnare på pappret. Frågan är hur många av de utlovade hundralapparna som verkligen blir till verklighet.