Bostadsmarknaden går mot en stark höst – trots räntehot
Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men håller dörren öppen för en höjning senare i år. Trots signalen visar bostadsmarknaden få tecken på att tappa fart. Priserna ser ut att vända upp i augusti, samtidigt som utbudet minskar och bostadsaffärerna fortsätter i högt tempo.
Riksbanken pekar på att både inflationen och tillväxten varit högre än väntat under sommaren. Sådana räntesignaler brukar kunna dämpa köplusten, men färska uppgifter från Hemnet ger en mer motståndskraftig bild av marknaden.
Sommardippen ser ut att bli kortvarig
Bostadspriserna utvecklades starkt i juni men planade ut i juli. Enligt Hemnets talesperson, Staffan Tell, berodde inbromsningen till stor del på normala säsongseffekter. Under sommaren säljs färre av de dyraste bostäderna i Stockholm, vilket drar ned det nationella genomsnittspriset.
Nu ser priserna ut att studsa tillbaka. Försäljningsvolymerna var höga under både juni och juli, samtidigt som relativt få nya bostäder lades ut. Kombinationen har börjat pressa ned det tidigare rekordstora utbudet.
Köparna har fortfarande många objekt att välja mellan. Samtidigt möter säljarna en robustare prisbild och spekulanter som är beredda att slutföra affärer. Bostadsmarknaden går därmed in i hösten med bättre balans än under våren, enligt Hemnet.
Räntehöjningen är inte given
Riksbankens besked innebär samtidigt inte att en höjning redan är beslutad. Det finns även flera faktorer som talar för att avvakta. Enligt Hemnet har företagens prisplaner dämpats, störningarna i de globala leveranskedjorna har minskat och arbetsmarknaden har utvecklats svagare än väntat.
Osäkerheten märks tydligt i bankernas prognoser. Enligt EFN räknar Danske Bank med höjningar redan i höst. Handelsbanken och Nordea placerar nästa höjning under 2027, medan SEB tror på slutet av 2027 och Swedbank först på 2028.
Skillnaderna visar hur mycket som fortfarande avgörs av kommande inflationsutfall, konjunkturen och utvecklingen i omvärlden.
Rörlig ränta är fortfarande billigare
Den genomsnittliga räntan på bolån med tre månaders bindningstid låg i juli på 2,73 procent, enligt TT. Motsvarande ränta med ett års bindningstid uppgick till 3,07 procent.
Skillnaden på 0,34 procentenheter motsvarar 3 400 kronor om året per lånad miljon före ränteavdrag. Den som binder räntan betalar alltså i nuläget extra för en mer förutsägbar boendekostnad.
För hushåll med tillräckliga marginaler är Zmartas råd därmed att behålla den rörliga räntan och i stället spara mellanskillnaden. Det bygger upp en buffert som kan användas om räntan senare stiger. För hushåll med mindre marginaler kan en bunden ränta däremot ge värdefull trygghet.
Det krävs alltså bara en höjning för att du ska gå break-even, men då ska man ha i bakhuvudet att de rörliga räntorna är bundna i tre månader och läggs bara om fyra gånger per år.
Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, enligt TT.
Riksbankens nästa penningpolitiska besked kommer den 24 september. Staffan Tell uppmanar samtidigt köpare och säljare att utgå från sina egna boendebehov och ekonomiska förutsättningar, i stället för att försöka tajma en svårförutsägbar räntebana.
