Chefekonomerna eniga: Den låga inflationen ger en missvisande bild
KPIF-inflationen föll till 0,7 procent i juli – den lägsta nivån sedan pandemin och långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Men trots den oväntat låga siffran är tre chefekonomer ovanligt samstämmiga: inflationen ger en missvisande bild och hösten väntas i stället präglas av stigande priser och en räntehöjning.
Normalt skulle en inflation på 0,7 procent vara ett starkt argument för att sänka styrräntan. Den här gången är resonemanget det motsatta. Ingen talar om räntesänkningar – fokus ligger i stället på när nästa höjning kommer.
Politiska åtgärder pressar ned inflationen
Förklaringen finns till stor del i Tidö-regeringens omfattande åtgärdspaket. Den 1 juli sänktes förskoleavgiften, momsen på dansbandsarrangemang sänktes från 25 till 6 procent, priset på kollektivtrafik halverades och drivmedel subventionerades med tre kronor per liter, enligt TT.
Tidigare under året hade även elskatten sänkts och matmomsen halverats. Enligt beräkningar skulle KPIF-inflationen ha uppgått till omkring 1,3 procent utan dessa åtgärder, i stället för de 0,7 procent som nu redovisas.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar, enligt TT, att den officiella siffran därför underskattar det verkliga inflationstrycket.
När vi beräknar den underliggande trenden i inflationen rensat för dessa tillfälliga effekter och även de kraftigt varierande energipriserna, visar resultatet att det underliggande inflationstrycket i stället ligger lite över Riksbankens mål.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB enligt TT.
Även energipriserna bidrog till den låga inflationen i juli, konstaterar SCB:s prisstatistiker Mikael Nordin.
Rabatterna försvinner – då väntas inflationen stiga
Flera av regeringens åtgärder är tillfälliga. Rabatterna på kollektivtrafik och drivmedel löper ut vid årsskiftet 2026, medan den halverade matmomsen gäller till slutet av 2027.
När dessa stöd försvinner väntas effekten bli den omvända och bidra till högre inflation. Även permanenta prissänkningar, som billigare tandvård och förskola, dämpar bara inflationstakten under det första året innan baseffekten försvinner.
Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg beskriver, enligt TT, därför dagens inflationssiffra som att ekonomin betraktas genom en dimma. Hon pekar på tre riskfaktorer inför hösten: att de tillfälliga subventionerna fasas ut, att extremväder globalt väntas driva upp matpriserna samt att den fortsatt oroliga situationen i Mellanöstern håller olje- och gaspriserna på höga nivåer.
Enligt TT lyfter dessutom Danske Banks chefsekonom Susanne Spector, fram att varupriserna redan ökar snabbare än väntat, delvis till följd av vårens störningar i Hormuzsundet.
Vi har ännu inte sett den fulla effekten av utbudsstörningar och vår prognos är att Riksbanken höjer räntan under hösten.
Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank enligt TT.
SvD:s reporter Johan Carlström formulerar paradoxen skarpast i en kommentar: inflationen är i dag lägre än under långa perioder då styrräntan var noll, men trots det diskuteras inga räntesänkningar. Enligt honom har både den svenska regeringens tillfälliga prisåtgärder och den internationella utvecklingen, där Donald Trumps handelspolitik bidragit till högre globala prisrisker, förändrat förutsättningarna.
Både Riksbanken och storbankernas ekonomer räknar med att inflationen åter tar fart under hösten 2026. Under 2027 väntas den periodvis stiga över inflationsmålet på 2 procent, vilket gör att en räntehöjning bedöms kunna komma redan i år eller någon gång under nästa år.
