Chefsekonom varnar för snabb ränteuppgång – ”ketchupeffekt”
Stora statliga stimulanser och redan full fart i hushållens konsumtion riskerar att driva upp räntorna snabbare än väntat, enligt Nordeas chefsekonom. Samtidigt fortsätter diskussionen om det är läge att binda bolåneräntan när osäkerheten om framtiden ökar.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth ser risker för att det ekonomiska läget kan leda till att Riksbanken agerar snabbare än planerat med att höja styrräntan. Det säger hon i intervju med Affärsvärlden.
”Ketchupeffekt” kan påverka räntebanan
Enligt Annika Winsth kan regeringens omfattande stimulanser, tillsammans med effekten av den senaste räntesänkningen, förstärka hushållens konsumtion ytterligare.
Hon bedömer att det redan finns en stark återhämtning i konsumtionen, och att ytterligare cirka 50 miljarder kronor till hushållen är en stor summa i nuvarande läge.
Risken är att vi får en ketchupeffekt och att Riksbanken behöver höja räntan tidigare än signalerat.
Annika Winsth till Affärsvärlden.
Trots denna oro tror Winsth att styrräntan i första hand ligger kvar på nuvarande nivå om 1,75 procent under nästa år, men ser en ökad sannolikhet för räntehöjningar därefter.
Bind eller rörlig ränta – experter ger olika råd
När det gäller den ständiga diskussionen om huruvida man bör ha rörlig eller bunden ränta gjorde TT nyligen ett nedslag i ämnet.
TT:s genomgång visar att skillnaden mellan rörlig och bunden bolåneränta har minskat, vilket kan göra det mer intressant att binda lånen nu än tidigare.
Compricers sparekonom Christina Sahlberg menar att valet beror på den enskildes ekonomi och trygghetsbehov, snarare än på att försöka pricka det perfekta tillfället.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije framhåller att historiskt har det ofta varit mer lönsamt med rörlig ränta för den som har goda ekonomiska marginaler, men lyfter också att globala faktorer kan påverka marknadsräntorna framöver.
Flera faktorer kan pressa upp räntorna 2026
Både osäkra statsfinanser i flera länder, ökade försvarssatsningar och utvecklingen i USA lyfts fram som faktorer som kan driva upp marknadsräntorna framöver.
Banksystemets marginaler kan också förändras, vilket skulle kunna påverka bolåneräntorna ytterligare.
Sammanfattningsvis råder experterna hushållen att utgå från sin egen situation snarare än att försöka tajma ränteutvecklingen.