Chefsekonomen efter matprisökningarna: ”Sverige är Nordens lågprisland”

Prisutvecklingen på livsmedel har varit intensivt debatterad under de senaste åren. Nya analyser visar att svenska matpriser stigit mindre än i många andra EU-länder, samtidigt som prisökningarna varierat kraftigt mellan olika varor och butikskedjor.

Matpriser har länge varit föremål för diskussion i Sverige, särskilt i samband med inflation och en svagare svensk krona. Trots det visar ny statistik att den svenska marknaden står sig väl i en nordisk och europeisk jämförelse.

Sverige utpekas som lågprisland i Norden

Enligt Tidningen Näringslivet visar en färsk rapport från Livsmedelsföretagen, framtagen av nationalekonomen Lars Jagrén, att den genomsnittliga prisökningen på livsmedel i Sverige uppgick till 30,7 procent mellan 2022 och 2025.

Det placerar landet strax över EU-snittet på 29,1 procent, men siffran påverkas kraftigt av kronans försvagning. Om prisutvecklingen räknas i euro hamnar den svenska ökningen på 24 procent, vilket är lägre än EU-genomsnittet.

Sverige framhålls i rapporten som det nordiska landet med lägst matpriser, där priserna är lägre än i Danmark och Norge och något under nivåerna i Finland.

Sverige är Nordens lågprisland inom livsmedel. Det är mer relevant att jämföra med Danmark, Norge och Finland än med exempelvis Italien, Spanien eller Grekland som har helt andra förutsättningar på livsmedelsområdet.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Tyskland och Estland har dock fortsatt en lägre prisnivå på livsmedel än Sverige, enligt Tidningen Näringslivet.

Valutaeffekter bakom stora delar av kostnadsökningarna

Kronkursen anges som en betydande faktor bakom ökade kostnader för svensk livsmedelsproduktion.

Uppskattningsvis påverkas 60–70 procent av industrins produktionskostnader av valutautvecklingen, eftersom såväl direktimport som inhemsk produktion kräver inköp av råvaror, förpackningsmaterial och energi från utlandet.

Branschföreträdare menar även att den offentliga debatten ofta har varit känslostyrd.

Kritiken mot handlare och producenter har enligt Livsmedelsföretagen varit överdriven, då många av prisökningarna berodde på faktorer utanför deras kontroll.

Debatten är väldigt känslodriven och det är få utspel som vilar på fakta, vilket är olyckligt. Den här rapporten bekräftar att de ökande matpriserna var något som drabbade hela västvärlden.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Kraftiga skillnader mellan varor och butikskedjor

Samtidigt visar statistik från Matpriskollen, som vi rapporterat om, att prisutvecklingen under 2025 varierade avsevärt mellan olika livsmedel.

Kaffe ökade mest med 19,8 procent, följt av bär på 18 procent och köttfärs på 17,6 procent.

Det fanns även varugrupper som blev billigare. Olja och vinäger sjönk med 10,1 procent och fruktpriserna minskade med 5 procent.

Prisutvecklingen har också skilt sig åt mellan de större butikskedjorna. Coop hade den största totala prisökningen på 3,2 procent, medan City Gross höjde sina priser minst med 0,3 procent under året.

Nedan visas den procentuella prisförändringen per kedja under 2025, enligt Matpriskollen:

Källa: Dagens Nyheter / Matpriskollen.

Större delen av prisuppgången under 2025 skedde i januari och februari, då nästan två tredjedelar av årets samlade ökning ägde rum. Mot årets slut bromsades utvecklingen in och i december var ökningen endast 0,1 procent.

Fokus på framtida prisutveckling och politiska beslut

Den fortsatta utvecklingen av matpriser är i fokus inför den planerade momssänkningen på livsmedel den 1 april 2026.

Regeringen har tillsatt en matpriskommission för att säkerställa att sänkningen får avsedd effekt och inte leder till dolda prishöjningar.

HUI Research bedömer att svenska livsmedelspriser kan fortsätta sjunka under året och att momssänkningen kan ge upphov till deflation på mat, vilket skulle gynna konsumenterna.

Samtidigt efterfrågar branschföreträdare politiska insatser för att stärka lönsamheten och stabiliteten i svensk livsmedelsproduktion.

Matpriser förväntas därmed förbli en central fråga för både hushåll och beslutsfattare under det kommande året.