Chefsekonomen: Självmål av Svantesson
Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Nyhet

Chefsekonomen: Självmål av Svantesson

Chefsekonomen: Självmål av Svantesson

Tidöpartiernas budgetsatsning är större än många på förhand trott. Innehållet är dock långtifrån vad svensk ekonomi behöver, enligt flera bedömare. Det är självmål, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson om den satsning som regeringen missar enligt honom.

På måndag presenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budget. Sedan tidigare är det klart att det handlar om 80 miljarder kronor i nya satsningar, ett sätt att ”bryta lågkonjunkturen” har finansminister Elisabeth Svantesson motiverat satsningarna.

Från flera håll är dock kritiken skarp mot några av satsningarna.

– Jag måste säga att det är rätt uppenbart godisbitar som ska passa i linje med valrörelsen. Jag tror inte det är särskilt bra, säger John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet.

Omdiskuterad satsning

Han pratar då om en av de mest omdiskuterade satsningarna, en temporär sänkning av matmoms från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026 – 31 december 2027, något som ska kosta 16 respektive 21 miljarder för 2026 och 2027.

– Två argument mot momssänkning förutom att det är väldigt dyrt: den snedvrider konsumtionen utan att vara speciellt träffsäker fördelningspolitiskt. Det andra är att som man nu utför det, är det klar risk att den kommer fel konjunkturmässigt.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson är inne på samma linje:

– Den är väldigt ineffektiv och jag tror inte den kommer att genera väldigt mycket extra tillväxt eller få igång  konsumtion. Dessutom måste vi vänta tills i april för att se någon effekt överhuvudtaget.

Litet lyft

Enligt Swedbanks beräkningar kommer budgetsatsningarna bidra till ett bnp-lyft på mellan 0,2–0,7 procent nästa år.

– Så den är ju inte superexpansiv eller någon ”game changer” för penningpolitiken, anser Mattias Persson.

Vad kunde man då göra annorlunda?

– Det hade varit mycket bättre att ha mer sänkt skatt på arbete och pension än matmoms. Det här är självmål.

John Hassler i sin tur lyfter den sänkta elskatten som något som faktiskt är bra i budgeten men en satsning som kunde ha utökats.

– Den är bra och jag tycker att man borde ha gjort mera. Det är strukturellt tokigt att ha elskatt när vi vill elektrifiera samhället. Elskatten skulle jag säga är särskilt skadlig för ekonomin och det är bra att den sänks men det är ju inte så mycket.

Fakta: Höstbudgeten

Här är några av de största satsningarna som har presenterats:

Försvarsbudgeten ökas med 26,6 miljarder kronor jämfört med 2025.

Matmomsen sänks från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026 – 31 december 2027. Kostnaden beräknas till 16 miljarder 2026 och 21 miljarder 2027.

Skattesänkningar, bland annat sänkt elskatt. Ett förstärkt jobbskatteavdrag, höjt grundavdrag för pensionärer samt lägre avgifter inom förskola och fritidsverksamhet. Reformerna omfattar drygt 30 miljarder kronor.

Höjningen av bostadsbidraget. Höjningen innebär som mest 800 kronor extra i månaden för familjer med ett barn och 1 000 kronor för familjer med två eller flera barn.

Socialbidraget stramas åt. Ska gälla från och med den 1 januari 2027.

Källa: Tobias Österberg/TT

Nyhetsbrev