Då kan dina gamla sedlar bli värdelösa papperslappar – nya regler föreslås
Snart kan de där gamla hundralapparna i byrålådan förvandlas till värdelösa papperslappar. Men det här är mer än en påminnelse om att städa – det är ett tecken på en större förändring i hur svenskar hanterar pengar.
Riksbanken skärper nu reglerna för inlösen av gamla och skadade sedlar.
För både privatpersoner och myndigheter blir det därmed ännu tydligare att kontanternas tid är på väg att rinna ut, samtidigt som avgifterna för att lösa in förlorade pengar stiger.
"Syftet med Riksbankens föreskrifter om inlösen av kontanter är att klargöra och precisera villkor och förutsättningar för inlösen av ogiltiga och skadade kontanter. Det ska ske på ett tydligt och förutsägbart sätt samtidigt som risker för penningtvätt eller annan brottslig verksamhet motverkas," skriver myndigheten i sin remiss.
Nya regler för gamla sedlar – vad gäller från 2027?
Efter 1 juli 2027 stängs dörren – då kan sedlar som varit ogiltiga i över tio år inte längre lösas in hos Riksbanken.
Det gäller framför allt sedlar från utbytet 2015–2017, som fortfarande kan dyka upp hemma hos folk. Allmänheten har alltså drygt tre år på sig att hitta och lämna in sina gamla kontanter, men den som väntar längre riskerar att gå miste om pengarna för gott.
Ingen inlösen kommer heller att tillåtas för minnes- eller jubileumsmynt.
Avgiftshöjning och myndighetsundantag – så påverkas du
Från och med 1 september 2026 föreslås avgiften för att lösa in ogiltiga sedlar höjas från 200 till 300 kronor.
Det kan kännas som en rejäl slant, men är ändå långt ifrån den verkliga kostnaden för att hantera inlösen, förklarar Riksbanken i en intervju hos Nyheter24.
Vi har en skyldighet att se över våra kostnader precis som alla myndigheter, och vara sparsamma med offentliga medel. Avgiften för inlösen av ogiltiga sedlar täcker inte kostnaden för Riksbanken, vare sig med nuvarande eller föreslagen avgift.
Henrik Jönsson, biträdande chef för Riksbankens avdelning för betalningar, till Nyheter24
Myndigheter som Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten får dock göra undantag – de kan fortfarande lämna in skadade sedlar, ofta som led i brottsutredningar.
Syftet med de nya reglerna är också att motverka penningtvätt och annan brottslighet, samtidigt som villkoren klargörs för alla.
Kort sammanfattning – centrala punkter:
- Riksbanken vill införa en tidsgräns på 10 år för att lösa in ogiltiga sedlar (föreslås börja gälla 1 juli 2027).
- Efter 2027 ska det i praktiken inte längre gå att lösa in gamla ogiltiga sedlar, eftersom det ofta saknas dokumentation om sedlarnas ursprung efter så lång tid.
- Avgiften för sedelinlösen höjs från 200 till 300 kronor (från 1 september 2026).
- Riksbanken föreslår också att sluta lösa in skadade minnesmynt.
- Förslagen är ute på remiss; synpunkter kan lämnas fram till 10 maj 2026.
Källa: Riksbanken.
En förändrad ekonomisk verklighet
Bakom de nya reglerna döljer sig en bredare trend: kontanternas andel av svenskarnas betalningar blir allt mindre. I takt med att Swish och kort tagit över vardagen har behovet av kontantinlösen minskat dramatiskt, som vi tidigare har rapporterat om.
Rapporten Sverige Betalar, som bygger på en enkät med 1 000 personer, visar att förtroendet för betalappar i mobilen nu är större än för sedlar och mynt.
87 procent av de tillfrågade uppger att de har högt förtroende för digitala betalmetoder, medan motsvarande siffra för kontanter är 72 procent.
Samtidigt pekar Riksbanken på att det fortfarande finns gott om tid att lösa in gamla sedlar – men den som väntar för länge riskerar att bli snuvad på sina egna pengar.
Regeländringarna sätter punkt för en epok och signalerar att Sverige tar ytterligare kliv mot en helt digital betalningsmarknad.
För myndigheter betyder det mer effektiva utredningar. Men för privatpersoner gäller det nu att gräva fram de där gamla sedelgömmorna, innan värdet försvinner för gott.