Det höga bensinpriset väcker elbilsintresset igen – men räcker det för att vända trenden?
När bensinpriset närmade sig 17 kronor litern köpte Yustine Chang och hennes man sin första elbil. Bilindustrin rör sig dock åt motsatt håll, de höga bensinpriserna till trots.
Chang och hennes man bytte sin åtta år gamla Mercedes C-klass mot en Rivian R1, en helelektrisk pickup. Beslutet påskyndades av bensinpriset, som i Kalifornien just nu snittar över 16 kronor litern, det högsta i landet. Paret är inte ensamma om detta skifte i tankesätt.
Söktrenderna efter elbilar rusar
CNN skriver att nätbaserade sökningar efter elbilsinformation steg med 17 procent första veckan i mars, precis när priset vid pumparna drog iväg, och sedan ytterligare 8 procent de följande veckorna.
Ivan Drury som är director of insights på Edmunds, vilket är en tjänst som samlar information om bilar och underlättar vid bilköp i USA, bromsar entusiasmen. Att googla är inte samma sak som att köpa, och ekonomin just nu talar emot ett impulsköp med ett snittpris över 500.000kr – som en ny elbil kostar.
Jag tror att bensinpriserna väcker intresse, och konsumenter bör med rätta se sig om, särskilt om de redan är på jakt efter en ny bil. Men att gå ut och köpa en elbil enbart baserat på vad vi har sett under de senaste veckorna skulle inte vara särskilt rationellt.
Ivan Drury, director of insights, Edmunds
Amerikanska hushåll förbrukar i snitt 190 till 230 liter bensin i månaden. Vid ett snittpris på cirka 15 kronor litern landar månadskostnaden på cirka 3 150 kronor, ungefär en tredjedel av en genomsnittlig månadskostnad för en ny bil.
Elbilar kostar redan i snitt cirka 61 000 kronor mer än bensinbilar, enligt Cox Automotive. Stephanie Valdez Streaty, director of industry insights på Cox, understryker att konsumenter behöver tro att priserna förblir höga i år, inte månader, för att ett köpbeslut ska förändras på allvar.
Sveriges elbilsmarknad då? En berg-och-dalbana
Nyregistreringarna av elbilar minskade för första gången på flera år i Sverige under 2024. Den största förändringen skedde för privatpersoner – andelen nyregistrerade elbilar hos privatpersoner var 46 procent 2021, steg till 51 procent 2022, men sjönk sedan till 30 procent under 2023 och var oförändrad från det 2024.
Under 2025 vände trenden uppåt igen och 61 procent av de nyregistrerade bilarna var laddbara. Det vill säga elbilar eller laddhybrider.
Trots detta halkar Sverige efter sina nordiska grannländer – landet har under flera år fastnat på nivåer kring 30–40 procent elbilar i nybilsförsäljningen, medan Norge och Danmark fortsätter accelerera.
Industrin har redan dragit i handbromsen
Intresset klättrar precis när utbudet krymper. Trump-administrationen avskaffade skattesubventionen på 70.000 kronor per elbilsköp, rullade tillbaka skärpta körsträckekrav och tog bort ekonomiska sanktioner mot tillverkare som bröt mot utsläppsregler.
Effekten syns direkt i siffrorna. USA:s elbilsförsäljning föll med cirka 30 000 fordon förra året, och Drury förutspår ett ytterligare fall på runt 20 procent i år, det största någonsin.
Kristoffer Matsson
Ford redovisade förluster på 19,5 miljarder dollar kopplat till sin stora elbilssatsning och stoppade produktionen av F-150 Lightning, den stora elbilspickupen, nu i december. VD Jim Farley meddelade investerarna förra månaden att framtida satsningar enbart gäller mer prisvärda modeller. Tesla pivoterar allt mer mot robotar och självkörande robotaxibilar. Stellantis å sin sida talar om att ge kunderna "en mängd drivlinealternativ", ett språkbruk som signalerar att en helelektrisk framtid inte längre är prioritet.
"The customer has spoken. That's the punchline."
Jim Farley, VD Ford
Ironin i Farleys ord är svår att missa: Ford säger sig lyssna på kunden, men kunden verkar just nu vilja ha precis det Ford slutat bygga. Både Drury och Valdez Streaty är tydliga med att ingen omstart av elbilsplanerna är att vänta, oavsett vad som händer med priset vid pumpen.