Dolda detaljen på bilen kan ge dig saftig böter – ”strängt förbjudet”
Många bilägare riskerar böter på 1 500 kronor genom att sätta klistermärken på registreringsskylten, trots tydliga förbud. Samtidigt visar nya siffror att färre bilister fångas av fartkameror, trots utökad övervakning på svenska vägar.
Det är vanligt att bilägare fäster olika märken på registreringsskylten, till exempel klubbmärken eller svarta S-märken.
Trots att dessa ofta säljs utan tydlig information om regelverket är det förbjudet enligt svensk lag och kan leda till böter.
Skylten är inte din
Registreringsskylten tillhör inte bilägaren utan Transportstyrelsen, och reglerna kring dess utseende är noggrant fastställda. Att förändra skylten med klistermärken eller andra symboler är inte tillåtet.
Polisen har under senare år uppmärksammat problemet och genomfört insatser mot otillåtna märken. Enligt trafikpolisen i Skåne, Joakim Abrahamsson, är det förbjudet att sätta märken på skylten.
Martin Petersson, trafikpolis i Göteborg, uppger att intresset bland vissa bilister minskat, troligen till följd av polisens konsekventa rapportering, skriver bilsajten Carup.
”Rent krasst så är det Transportstyrelsens skyltar som vi lånar och sätter på våra bilar. Så de vill ha dem hela och rena.”
Daniel Marffy, chef för polisens vägbrottsgrupp i Malmö
För överträdelse gäller böter på 500 kronor per otillåtet tecken eller märke, oavsett fordonskategori. Företag som säljer dessa märken informerar sällan om att användning på registreringsskylten är olaglig.
Polisen betonar vikten av att skylten ska vara synlig och möjlig att avläsa, även med teknisk utrustning som kameror. Under vintermånaderna är det dessutom viktigt att hålla skylten ren från snö och smuts för att undvika ytterligare böter.
Färre bilister fastnar i fartkameror
Parallellt har antalet registrerade fortkörningar minskat under 2025, trots att fler fartkameror har installerats längs vägarna.
Enligt en summering från Dagens PS registrerades cirka 356 700 ärenden, en minskning med nästan fyra procent jämfört med året före, trots att antalet kameror ökade från drygt 2 500 till omkring 2 700 platser.
Polisen pekar på tekniska utmaningar kopplade till installation och drift som en möjlig förklaring till minskningen. Införandet av ett nytt IT-system och hög arbetsbelastning hos handläggare har påverkat antalet ärenden som hanteras. Sabina Enbäck, chef på ATK-enheten, uppger att färre bilder kan bero på tekniska problem.
Trafikverket menar dock att kamerorna trots detta har fortsatt positiv effekt på trafiksäkerheten, med lägre hastigheter och minskat antal olyckor på utsatta vägsträckor.