Ekonomer: Riksbanken kunde sänkt tidigare

Riksbanken skulle ha sänkt räntan snabbare. Den uppfattningen har en rad ekonomer i en rapport där Riksbankens penningpolitik under 2024 utvärderas.

Riksbanken valde att sänka styrräntan vid fem tillfällen förra året, dels vid majmötet, dels vid årets sista fyra möten. Vid alla tillfällen rörde det sig om en sänkning med med 0,25 procentenheter, förutom i november då räntan sänktes med 0,5 procentenheter.

– På det stora hela har man fört en vettig penningpolitik, men vi tycker att man skulle kunna ha varit lite snabbare med sänkningen och framförallt att man skulle nog ha sänkt också i juni, säger nationalekonomen John Hassler, en av rapportförfattarna.

Sågar argument

Han säger att konsekvenserna av att räntan inte sänktes i juni varit ”små men inte helt negligerbara”.

– BNP-tillväxten och arbetslösheten hade utvecklats lite bättre men det är små saker vi pratar om, säger han.

Den totala sänkningen av styrräntan från 4 till 2,5 procent var enligt rapportförfattarna rimlig.

I rapporten kritiseras några av de argument som Riksbanken har haft kring sitt beslut att inte sänka i juni. Riksbanken bedömde bland annat risken för bakslag mot kronans växelkurs som stor vid en sänkning, vilket det enligt rapportförfattarna fanns svag evidens för.

”Välavvägd bedömning”

En annan kritik rör att Riksbanken argumenterade för att avvakta med en sänkning tills effekterna av tidigare räntesänkningarna blivit synliga. Invändningen här är att penningpolitikens effekter sker med betydande fördröjning

Riksbankschefen Erik Thedéen anser dock att Riksbankens beslut har varit välavvägda.

– Vi har redovisat tydligt varför vi tänkte som vi tänkte och vi sänkte också räntebanan vid det tillfället (juni). Vi står fast vid det. Men det är svåra avvägningar, säger han.

Källa: Tobias Österberg/TT