Ett år efter införandet av effektavgifter – här är de största förlorarna

Efter ett år med Ellevios nya effektbaserade nättaxa syns tydliga konsekvenser för olika kundgrupper. Fritidshusägare och elbilsägare hör till de som påverkas mest när kostnadsstrukturen för elförbrukning förändras.

Ellevios införande av effektavgifter har lett till en märkbar förändring i hur elkunder debiteras.

Ett år efter att systemet trätt i kraft har både hushåll och företag behövt anpassa sig till nya förutsättningar, med betydande ekonomiska konsekvenser för vissa grupper.

Har sjunkit med tre procent

Vid årsskiftet införde Ellevio som första större nätbolag en effektbaserad tariff, vilket innebär att kundernas kostnad delvis bestäms av hur mycket el de använder vid sina högsta belastningstillfällen.

Enligt Elinstallatören har detta resulterat i att det totala effektuttaget sjunkit med tre procent, något som företaget uppger motsvarar kapacitet för mellan 15 000 och 20 000 nya villor i elnätet.

Enligt David Bjurhall, chef för pris- och regleringsfrågor på Ellevio, låg utfallet i linje med företagets förväntningar.

Minskningen av effektuttaget gynnar nätets kapacitet och innebär att mindre utbyggnad krävs, vilket kan medföra kostnadsbesparingar på lång sikt.

Får högre kostnader än tidigare

Samtidigt har övergången till effektavgifter lett till att vissa kundgrupper får högre kostnader än tidigare.

Kunder med låg total förbrukning men höga effekttoppar, exempelvis fritidshusägare, betalar nu mer än tidigare. Denna grupp får ofta toppar när de använder flera elkrävande apparater samtidigt under korta perioder, trots att deras totala årsförbrukning är låg.

Bjurhall påpekar att förändringen är inkomstneutral för bolaget, men att kostnaderna nu fördelas annorlunda mellan kunderna.

Oavsett om det gäller permanentboende eller fritidshus innebär toppar i effektuttag samma belastning på nätet och därför motsvarande kostnader.

Elbilsägare påverkas kraftigt av nya avgiftsmodellen

En annan grupp som drabbas hårt av effektavgifterna är elbilsägare.

Fler än en halv miljon svenskar omfattas nu av avgifterna, och allt fler elnätskunder får räkna med högre kostnader när laddning sker under höglasttider, enligt Aftonbladet.

För elbilsägaren Roland Müller-Suur i Täby innebär de nya effektbaserade avgifterna att elräkningen ökat med över 12 000 kronor per år.

Avgifterna är till för att reglera systemet så att folk inte använder för mycket el samtidigt. Men jag laddar min bil då elpriset är som lägst. Men för det straffas jag.

Roland Müller-Suur, elbilsägare.

Avgifterna baseras på ett snitt av de tre högsta effekttopparna per månad, multiplicerat med 81,25 kronor per kilowatt, vilket gör att kunder med laddbox och hög samtidig förbrukning snabbt kan få avgifter på över tusen kronor per månad.

Nattetid halveras den beräknade effekten, vilket gör det billigare att ladda bilen mellan 22:00 och 06:00. Dock menar Müller-Suur att det är svårt att anpassa vardagslivet efter dessa tider, särskilt för dem som behöver ladda bilen snabbt.

Enligt Ellevio har avgifterna införts för att jämna ut belastningen på elnätet och undvika toppar dagtid, då trycket på nätet är som störst. Företaget hänvisar till att Energimarknadsinspektionen kräver att alla större nätbolag inför liknande avgiftsmodeller senast 2027.

Ellevio har dock valt att låta höglastperioden omfatta både vardagar och helger, samt hela året, baserat på analyser av lastprofiler. Företaget menar att belastningen i exempelvis Stockholm är hög även på helger, till skillnad från vissa andra regioner där industrilasten är större.

Stora skillnader mellan nätbolagens avgiftsmodeller

Effektavgifter utformas olika beroende på nätbolag.

Ellevio, Göteborg Energi och Nacka Energi beräknar avgiften utifrån ett snitt av de tre högsta effekttopparna under en månad.

Andra aktörer, som Malung-Sälen Elnät, använder istället de fem högsta topparna, medan Tekniska Verken i Linköping och Katrineholm samt Telge energi endast mäter den enskilt högsta toppen per månad.

Mälarenergi beräknar avgiften på en topp per månad, men endast under vardagar mellan 07:00 och 19:00, enligt Dagens Nyheter och Elmarknadsinspektionen.

Elnätsbolagen och deras beräkningsmodeller för effektavgiften:

Källa: Dagens Nyheter / Elmarknadsinspektionen.

Fortsatt utveckling och anpassning

Skillnaderna mellan bolagen gör det svårt för konsumenter att jämföra kostnader och planera sin elanvändning effektivt.

Även smarta laddningstjänster som kan styra laddning till billigare timmar har i nuläget begränsad förmåga att ta hänsyn till effektavgifterna.

Trots kritik i medier och sociala forum visar Ellevios egna mätningar att kundnöjdheten ökat under året. Företaget betonar att modellerna fortsatt behöver utvärderas i takt med att fler hushåll skaffar exempelvis elbil, solceller eller värmepumpar.

En fortsatt utveckling och anpassning av effektavgifterna är att vänta, samtidigt som både kunder och bolag tvingas hitta nya sätt att hantera förändrade kostnader och förbrukningsmönster.