Cypern föreslår mindre EU-budget – Sverige vill se tuffare nedskärningar
EU:s ordförandeland Cypern föreslår en långtidsbudget som är 2 procent mindre än EU-kommissionens utgångsbud. Sverige vill dock skära ännu mer. ”Jag är lika upprörd som besviken. Nedskärningarna är knappt synliga och långt ifrån tillräckliga”, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i en kommentar.
Kompromissbudet blev klart under torsdagseftermiddagen och ska nu behandlas av såväl ambassadörer som EU-ministrar och EU-ländernas stats- och regeringschefer.
– Vi presenterar en mogen förhandlingsbox med konkreta siffror. Alla är inte glada. Det är en kompromiss – men en balanserad en, säger biträdande EU-ministern Marilena Raouna på en pressträff i Bryssel.
Budet innebär att budgeten för år 2028-34 nu motsvarar 1,23 procent av EU:s totala bruttonationalinkomst, bni, snarare än 1,26 procent i EU-kommissionens utgångsbud.
Kritik väntas
Förhandlingsbudet lär i vanlig ordning mötas av kritik från övriga EU-länder som antingen vill öka budgeten – eller minska den betydligt mer.
– Vi är väl medvetna om det. Vissa länder har gjort klart att de vill se avsevärda nedskärningar, konstaterar Raouna.
Sverige tillhör de länder som vill se en betydligt mindre storlek på budgeten.
”Sverige har hela tiden varit tydligt med att volymen måste ner ordentligt. Jag hade förväntat mig att boxen skulle vara mer i linje med verkligheten”, kommenterar Jessica Rosencrantz och kallar förhandlingsboxen ”helt oacceptabel”.
Nedskärningarna görs framför allt på områden som försvar, forskning och konkurrenskraft, även om det mer förklaras som en ”minskad ökning”, snarare än en nedskärning.
Beslut om skatter?
Däremot är de traditionellt stora satsningarna på jordbruk och regionalpolitik relativt oförändrade. Cypern har också valt att hålla kvar avbetalningar på EU:s stora coronalån som en del av budgeten, i stället för att lägga den helt separat, som EU-parlamentet velat.
En slutuppgörelse väntas inte förrän tidigast framåt årsskiftet.
Parallellt trycker EU:s rådsordförande António Costa på för att få länderna att säga ja till nya direktpengar till långtidsbudgeten.
I sin inbjudan inför nästa veckas EU-toppmöte betonar Costa vikten av att ”underlätta” för att kunna enas om budgeten redan i år.
”Det inkluderar att göra framsteg om nya egna resurser, som kommer att vara avgörande”, skriver Costa.
Bland förslagen finns EU-skatter på nätspel och kryptointäkter.
Fakta: Bud och motbud om EU-budget
Cypern har som ordförandeland i EU:s ministerråd föreslagit en långtidsbudget på 1 730,2 miljarder euro (jämfört med 1 763,1 miljarder i EU-kommissionens ursprungsförslag från i somras).
Pengarna fördelas på fyra huvudområden:
941,1 miljarder (946,4 i ursprungsförslaget) till ”ekonomisk, social och territorial sammanhållning”, som består av allt mellan jordbruks- och regionalstöd till migrationshantering och återbetalande av det gemensamma coronalånet.
501,7 miljarder (522,2 i ursprungsförslaget) till ”konkurrenskraft, välstånd och säkerhet” – där även försvar, forskning och studentutbyten ingår, med mera.
182,5 miljarder (190 i ursprungsförslaget) till ”globala Europa”, med bistånd och stöd till grannregioner och länder som är på väg in i EU.
103,8 miljarder (104,4 i ursprungsförslaget) till ”administration och annat”, exempelvis löner.
Källa: EU-kommissionen/EU:s ministerråd.