EU pressar på för nya skatter – Sverige håller emot i budgetstriden

EU-kommissionen, rådsordföranden, parlamentet och mängder av medlemsländer trycker på för nya direktpengar till EU för att enas om en ny långtidsbudget. Sverige håller envist emot – men hur länge till?

Behovet av nya egna medel upprepas nästan som ett mantra i förhandlingarna om EU-budgeten för 2028–2034.

I praktiken rör det sig om olika sorters EU-skatter. Kommissionen har tänkt sig att få in totalt motsvarande 500 miljarder svenska kronor om året på bland annat en skatt på elektronikavfall och en tobaksskatt, årliga klumpsummor från de allra största företagen och ökade intäkter från klimattullen CBAM och utsläppshandeln ETS.

Parlamentet har i sin tur lagt förslag om skatt på digitala tjänster, onlinespel och kryptovalutor.

”Inga gratispengar”

I Sverige är dock både regering och opposition negativt inställda och menar att det finns en överdriven tilltro till de egna medlen.

– Vi har aldrig sagt att vi aldrig kan tänka oss någonting över huvud taget, men det finns en väldigt optimistisk uppfattning om hur mycket pengar man skulle kunna skapa via egna medel, sade statsminister Ulf Kristersson (M) efter det senaste EU-toppmötet.

– Det finns inga gratispengar. Det här är pengar som annars skulle stanna kvar hos medborgarna eller skulle gå till medlemsstaterna.

Tysk-fransk enighet

Anhängarna menar att de nya intäkterna måste in för att få till en så stor budget som de anser behövs för att EU ska kunna satsa framåt.

Inget land vill nämligen betala särskilt mycket mer än vad man gör i dag på det ”normala sättet” – där EU-avgiften räknas ut beroende på storleken på landets ekonomi.

Inte minst är det Frankrikes president Emmanuel Macron som trycker på för de nya intäkterna. Han uppges nu också ha fått med sig Tysklands förbundskansler Friedrich Merz på den linjen, enligt nyhetssajten Politico Europe.

Oro för Le Pen

Merz säger visserligen fortsatt absolut nej till den föreslagna EU-skatten på storföretag. Andra skatter kan han ändå tänka sig för att på så vis kraftigt minska landets vanliga EU-avgift.

Den fransk-tyska enigheten ger nytt liv i förhoppningarna om att enas om budgeten redan före årsskiftet. Macron varnar dessutom för att man annars måste vänta och budgetförhandla med Frankrikes nästa president – som mycket väl kan heta Marine Le Pen.

Fast det är inget som biter på Sverige – än så länge.

– Sverige kommer inte att ha bråttom att göra en snabb förhandling som kan bli ett dåligt resultat bara för att andra länder tycker att det är opraktiskt att det här får gå en bit in på 2027, sade Kristersson efter EU-toppmötet.