AI-bubblan i siffror – så skiljer sig dagens börs från IT-bubblan 2000
Techbolagen väger tyngre på den amerikanska börsen i dag än de gjorde på toppen av IT-bubblan. Samtidigt ser vinsterna och värderingarna helt annorlunda ut än år 2000. Vi jämför de två perioderna punkt för punkt.
Oron för en AI-bubbla syntes tydligt på börsen i oktober. Den 16 oktober föll Nasdaq Composite, det breda indexet för den teknikdominerade Nasdaq-börsen i New York, 2,1 procent och avslutade därmed sin svagaste vecka sedan juni.
Oron finns också bland Börskollens läsare. Två av tre som svarat i vår pågående omröstning tror att AI-boomen slutar med ett kraftigt börsfall, även om de flesta räknar med att det dröjer mer än ett år.
Bland proffsen är bilden mer splittrad. I Bank of Americas månatliga enkät bland globala fondförvaltare, gjord 2 till 8 oktober, svarade 45 procent att de räknar med en AI-bubbla under 2027.
Trots det har förvaltarna inte ägt så mycket teknikaktier sedan augusti 2020. Netto 37 procent av dem har nu övervikt i teknik, alltså mer teknikaktier än i det index de jämförs med, att jämföra med 30 procent i september.
Frågan är hur lik dagens börs egentligen är den som kraschade för drygt 25 år sedan. Svaret beror på vad man mäter: koncentrationen och investeringarna påminner om år 2000, medan vinsterna och värderingarna gör det inte.
Koncentrationen är större än år 2000
På toppen av IT-bubblan stod teknikbolagen för ungefär en tredjedel av börsvärdet i S&P 500, indexet med USA:s 500 största börsbolag. I dag är andelen ännu större: i början av oktober låg den på omkring 40 procent, rapporterar Forbes med hänvisning till nyhetssajten Axios.
Räknas även Amazon och Meta in, som indexet inte klassar som teknik, handlar det om nästan halva börsvärdet. Vi noterar att den som sparar i en vanlig fond som följer S&P 500 därmed har nästan varannan krona i bolag vars framtid hänger ihop med AI.
Även investeringsruschen påminner om 1990-talet. Då byggde teleoperatörerna ut fibernät i rasande takt i tron att internettrafiken skulle fördubblas var tredje månad, men i verkligheten tog en fördubbling närmare ett år.
Resultatet blev en enorm överkapacitet. När utbyggnaden var klar stod 95 till 97 procent av kapaciteten oanvänd och 23 telebolag hade gått i konkurs, visar Nasdaqs egen genomgång av indexets historia.
Den här gången ser det annorlunda ut hittills, eftersom efterfrågan än så länge finns. Inför höstens kvartalsrapporter hade Amazon, Microsoft och Alphabet tillsammans orderstockar, alltså avtalade intäkter som ännu inte bokförts, på nära 1 700 miljarder dollar, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Nu lånar techjättarna till AI-bygget
Det är i stället finansieringen som oroar. För ett år sedan hade de fyra största AI-investerarna fortfarande mer kassa än skulder, men sedan dess har både investeringarna och lånen vuxit snabbt.
Enligt 24/7 Wall St räknar Nvidias ledning med att de fem största molnbolagen investerar för nära 800 miljarder dollar under 2026. Sajten uppger också att Alphabets långfristiga skulder har fördubblats till 98 miljarder dollar.
Hur pressat läget är syntes i veckan, när Alphabet-aktien föll med över 10 procent efter kvartalsrapporten. Bolagets fria kassaflöde, alltså de pengar som blir kvar när investeringarna är betalda, var minus 9 miljarder dollar under tredje kvartalet, rapporterar CNBC.
Trots det räknar Alphabet med att öka investeringarna betydligt under 2027.
Vinsterna och värderingarna är en annan värld
Den tydligaste skillnaden syns hos leverantörerna. År 1999 var det nätverksbolaget Cisco som sålde utrustningen till internetbygget, ungefär som Nvidia i dag säljer chippen till AI-bygget.
Men lönsamheten skiljer sig kraftigt. Cisco behöll drygt 17 procent av försäljningen som vinst 1999, medan Nvidia behöll nästan 56 procent under räkenskapsåret som slutade i januari 2026.
Skillnaden är lika stor i absoluta tal. Nvidia ensamt tjänade 120 miljarder dollar under samma räkenskapsår, mer än dubbelt så mycket som de tio största bolagen i Nasdaq 100, indexet med de 100 största bolagen på Nasdaq-börsen, tjänade tillsammans 1999 räknat i dagens penningvärde.
År 1999 gick dessutom en femtedel av bolagen i indexet med förlust. I Nasdaqs genomgång från förra hösten väntades bara 1 av 100 bolag göra det.
Med högre vinster följer lägre värderingar. Kring toppen i början av 2000 låg P/E-talet för Nasdaq 100, alltså priset i förhållande till vinsten, sannolikt på 150 till 200.
I slutet av oktober 2026 låg det på knappt 30, enligt dataleverantören GuruFocus. Investerarna betalade med andra ord minst fem gånger så mycket för varje dollar i vinst då som i dag.
Så läser du P/E-talet
P/E-talet är aktiekursen delad med vinsten per aktie. Ett P/E på 30 betyder att du betalar 30 kronor för varje krona bolaget tjänar på ett år.
Vänd på talet så får du vinstavkastningen. P/E 30 motsvarar 3,3 procent av priset medan P/E 100 bara ger 1 procent.
Historiskt P/E bygger på de senaste tolv månadernas vinst. Framåtblickande P/E bygger i stället på analytikernas vinstprognoser för kommande tolv månader.
Kursuppgången är knappt hälften så stor
Inte heller kursuppgången har varit lika extrem. Startpunkterna brukar sättas till den 9 augusti 1995, då webbläsarbolaget Netscape börsnoterades, respektive lanseringen av ChatGPT i november 2022.
Sedan ChatGPT-lanseringen har Nasdaq 100 stigit 156 procent fram till den 29 oktober i år. Under lika lång tid efter Netscapes börsnotering, alltså fram till juli 1999, steg indexet 320 procent, enligt vår beräkning på indexdata från databasen Fred, som drivs av den amerikanska centralbanken.
Och då var IT-bubblan ännu inte över. Under knappt nio månader fram till toppen den 27 mars 2000 steg indexet ytterligare 98 procent, vilket gav en total uppgång på 732 procent från Netscapes börsnotering.
Förra gången föll Nasdaq 78 procent
När bubblan väl sprack gick det fort. Nasdaq Composite toppade i mars 2000 och hade fallit 78 procent i oktober 2002.
Räknat utan valutaeffekter hade 100 000 kronor i indexet på toppen krympt till 22 000 kronor två och ett halvt år senare. För att komma tillbaka till 100 000 kronor krävdes sedan en uppgång på 355 procent.
Exemplet visar vad som hände då, inte vad som kommer att hända nu. Jämförelsen mellan de två perioderna pekar nämligen åt två håll samtidigt.
Koncentrationen och investeringstakten är lika extrem som år 2000, på vissa punkter ännu större. Men bolagen bakom kurserna tjänar pengar på ett sätt som IT-bolagen aldrig gjorde och värderingarna är en bråkdel av bubbeltoppens.
Den avgörande frågan är därför inte om AI liknar IT-bubblan, utan om investeringarna på hundratals miljarder dollar till slut betalar sig. Det är där svaret kommer att synas: i hur mycket techjättarna fortsätter att investera och hur stor del av notan som betalas med lånade pengar.
Dennis Jerkovic
Laddar kommentarer…